Hallå där Muharrem Demirok (C) – ny talesperson i utbildningsfrågor

Muharrem Demirok är Linköpingspolitikern som tar över som Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson efter att Fredrik Christensson slutat. Altinget har pratat med honom om förväntningarna på mandatperioden.

Hallå där, Muharrem Demirok, ny utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet, vilka frågor vill du driva i utbildningsutskottet? 

– Jag skulle vilja se två frågor få större vikt. 

  1.  Skapa en likvärdig skola, där alla elever ges möjlighet att lyckas. Kreativiteten bland barn fördelas lika, men förutsättningarna att omvandla kreativiteten fördelas väldigt olika.
  2. Stärka det svenska bildningsidealet. Vi har blivit en nation av mäthysteri, där bildning ges allt mindre utrymme. Skolan är grunden på vilken bildningen vilar, därför måste skolan ges de förutsättningar den behöver.

Har du tidigare erfarenhet från att arbeta med utbildningsfrågor? 

– Jag har varit kommunalråd i 13 år, men framförallt jobbat med samhällsplaneringsfrågor. I min roll som kommunalråd så har jag dock jobbat väldigt nära utbildningsfrågorna och skolan har nästan alltid varit utgångspunkten för all vår planering.

Vilken är den mest akuta frågan att lösa inom svensk utbildning? Vilka reformer behöver komma på plats? 

– Vi behöver få till ett tydligt resursfördelningssystem så att resurser på ett bättre sätt än i dag går till elever efter behov.

Mandatperiodens största utmaning? 

– Det finns mycket som fungerar väl i svensk skola, men det finns också delar som vi behöver förbättra. Ett sådant område är trygghet och studiero. Centerpartiet har inom ramen för Januariavtalet, tagit steg för att stärka arbetet för trygghet och studiero, men det är en fråga jag kommer följa nogsamt framöver för att se om vi kan göra mer för att elever ska få arbetsro och lärare ska få en bättre arbetsmiljö.

Hur tror du arbetet i utskottet kommer se ut under mandatperioden?

– Samtliga riksdagspartier är överens om att vi behöver skruva i resursfördelningssystemet och få till ett mer tydligt och samordnat skolval. Jag förväntar mig att regeringen agerar på det och försöker få till en långsiktig hållbar lösning.  

Utredningen om statligt huvudmannaskap presenteras snart. Vad tycker du om att staten ska ta större ansvar för skolan?  

– Makten över skolan måste ligga nära dem som berörs. Staten kan stötta huvudmännen i stället för att göra ytterligare en stor reform när skolan behöver få lite ro. Det skulle krävas oerhörda resurser. Det är bättre att titta på de faktiska problem som behöver lösas, vad man kan göra för att stärka likvärdigheten.

– Staten kommer ta ett större ansvar i och med det nationella professionsprogrammet som stärker kompetensutvecklingen för förskollärare, lärare och rektorer och regionaliseringen av skolmyndigheterna som kommer göra att stödet kommer närmre skolhuvudmännen i hela landet.

Beslutskedja: Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan

22/12
2020
5/7
2021
15/3
2022
29/3
2022
13/10
2022
18/10
2022
21/10
2022
3/11
2022
8/11
2022
21/3
2023
4/4
2023
6/4
2023
28/4
2023

Forrige artikel Kristerssons besked: Behöver mer tid Kristerssons besked: Behöver mer tid Næste artikel Överblick: Björn Söder ska leda Sverige i OSSE och ny koalition tar styret i Stockholm Överblick: Björn Söder ska leda Sverige i OSSE och ny koalition tar styret i Stockholm
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.