Hallå där Ulla Hamilton – som firar friskolereformens 30 år med konferens
Friskolornas riksförbund samlas i dag för årsmöteskonferens under parollen ”30 år med friskolereformen – nu går vi vidare”. Förbundets vd Ulla Hamilton menar att valfriheten har utvecklats fantastiskt genom reformen.
I ett antal seminarier och samtal under konferensen stöts och blöts reformen och de 30 år som gått. Under rubriken ”Så här tänkte vi – om friskolereformens tillkomst”, berättar exempelvis Odd Eiken, statssekreterare 1991-1994 åt dåvarande skolminister Beatrice Ask (M) om reformens tillblivelse.
Medverkar gör även skolforskare och politiker, bland andra nationalekonomerna Magnus Henrekson och Mårten Blix samt de utbildningspolitiska talespersonerna Lars Hjälmered (M), Fredrik Christensson (C), Fredrik Malm (L), Christian Carlsson (KD) samt Patrick Reslow (SD).
Altinget ställer några snabba frågor till Friskolornas vd Ulla Hamilton.
Friskolesverige har mycket att vara stolta över, skriver ni i ert pressmeddelande inför dagens konferens. Vad tror du att medlemmarna i Friskolorna framför allt känner stolthet över?
– Det faktum att man varje dag kan bidra till att hundratusentals elever får det stöd och den hjälp som just hen behöver för att få en bra start på vuxenlivet. De känner också stolthet för att deras medarbetare i mycket hög utsträckning uppskattar dem som arbetsgivare. Och att bidra till att utveckla svensk skola med fokus på kunskaper, studiero och individuellt stöd.
...Och vad känner man kanske sig mindre stolt över?
– Många beklagar att de inte kan ta emot alla de elever som skulle vilja ha en plats i en friskola. Genom åren har det också funnits exempel på friskolehuvudmän som inte skött sig och det drabbar givetvis hela branschen.
Med 30 år innanför västen, hur utvärderar branschen de gångna åren?
– Valfriheten har ju utvecklats fantastiskt, såväl för familjer, elever som lärare och de som vill starta skola. Forskningen visar också tydligt att det bidragit till ökad fokus på kvalitet. Svensk skola har utvecklats på många sätt, inte minst när det gäller vikten av studiero, systematiskt kvalitetsarbete och ledarskapet i skolan. Utmaningen framåt är att få fler att förstå vilken betydelse fristående skolor har för valfriheten och att det inte går att hota den ena utan att riskera förlora den andra.
Ett av era seminarier i dag handlar om att friskolereformen syftade till att erbjuda olikhet, olika alternativ av skolor och pedagogik, men att önskemål på likhet oavsett huvudman nu är huvudspåret i debatten. Vill Friskolornas riksförbund motverka en sådan efterfrågan eller diskuterar man snarare hur den ska tillgodoses?
– Detta är en intressant diskussion. I till exempel Norge anser man att friskolor ska avvika från de offentliga, exempelvis genom annan pedagogik eller konfessionella skolor. I Sverige driver politiken frågan om likvärdighet, som riskerar att tolkas som att allt ska vara lika oavsett huvudman. Fokus i debatten ligger allt mer på hur skolan jobbar snarare än på vad skolan ska uppnå för mål. I en allt mer komplicerad tillvaro, med elever med olika bakgrund riskerar denna syn att leda till att utvecklingen hämmas och att skolor inte vågar söka andra vägar för att nå målen är de som myndigheterna eller politiken anser vara ”de rätta”. När samhället förändras så måste även skolan kunna bidra genom att utveckla sitt arbetssätt. Som debatten är i dag finns det mycket liten förståelse för detta. Det menar vi är olyckligt.
Vilken är valårets viktigaste skolfråga, anser du?
– Tydliga kunskapsmål i skolan, och givetvis att bevara valfriheten. Men utan fokus på kunskapsmålen riskerar många ungdomar att hamna utanförskap som vuxna.
Överblick: L slår KD:s bottenrekord och Ryssland stänger av gaskranar till EU
Arbetskraftsinvandring till EU ska underlättas – om kommissionen får som den vill
