Här är nya Mediemyndigheten: Uppdraget, loggan och lokalerna

Nytt uppdrag, nytt namn och flera nya anställda. Från och med årsskiftet samlas mediefrågorna hos Mediemyndigheten och generaldirektör Jan-Olof Lind.

Åldersgränser på bio, sändningstillstånd och mediestöd. Den första januari inordnas Statens medieråd i Myndigheten för press, radio och tv som med det nya namnet Mediemyndigheten ska ta sig an majoriteten av statens mediefrågor.

Jan-Olof Lind är generaldirektör.

– Det är helt rätt att man slår ihop de här myndigheterna, säger han till Altinget och sträcker ut händerna för att gestalta den röda tråd som han nu menar går igenom Mediemyndighetens verksamhet.

Från barn och ungas medievanor till granskningsnämnd. Genom att föra samman de två myndigheterna hoppas Jan-Olof Lind få ut ännu mer av den kunskap som redan finns. 

Med två veckor kvar till sammanslagningen beskriver Statens medieråds direktör Anna-Karin Lindblom känslan: ”Äntligen”.

– Det blir lite så faktiskt. Vi är definitivt redo och jag tror att det kan bli ganska skönt när det väl blir gjort. Då kan man hitta sin nya form och blicka mer mot framtiden. Framtiden blir på något sätt lite kortare när man står inför en sammanslagning, säger hon till Altinget. 

Kontor byggs om när Statens medieråd flyttar in

De båda myndigheterna har arbetat nära varandra inför sammanslagningen. Fram till förra sommaren utreddes frågan på departementet, och i början av 2023 fick myndigheterna klartecken från regeringen att påbörja förberedelserna.

Jan-Olof Lind kom in senare. Han började som ny generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv i september. Fram till regeringsskiftet var han statssekreterare hos försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Parallellt med förberedelserna inför sammanslagningen har han behövt lära sig kärnverksamheten.

– Den är ganska omfattande. Väldigt omfattande skulle jag vilja säga.

Mediemyndighetens uppdrag är i stort sett de två tidigare förenade i ett. En av regeringens ambitioner är att en större organisation kan ett mer effektivt arbete. Jan-Olof Lind ser att myndigheterna i dag släpper en del rapporter som liknar varandra. Syftet är enligt utredningen om sammanslagningen dock inte besparingar, utan att ”få till en mer slagkraftig organisation”. 

Totalt väntas ett 20-tal anställda lämna Statens medieråds lokaler i Filmhuset i Stockholm för att vid årsskiftet flytta till Hammarby sjöstad. Myndigheten för press, radio och tv:s lokaler växer och rum byggs om för att få plats i samma hus där även den nya Utbetalningsmyndigheten ska sitta.

För Jan-Olof Lind är det avgörande att de anställda på Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv nu kommer samman.

– Det kommer inte vara två myndigheter i myndigheten. Det tycker jag är viktigt och det driver jag stenhårt, säger han, medveten om att det också kan bli utmaningar när organisationerna slås ihop.

– Det är två relativt små myndigheter som har lite olika arbetssätt, på gott och ont. Nu när vi blir Mediemyndigheten kommer vi ha ett arbetssätt, och då är det ett litet givande och tagande för att vi ska komma fram till hur vi ska arbeta, fatta beslut och genomföra projekt och så vidare. Så det finns en styråra i det här.

En generaldirektör lämnar

Statens medieråd inrättades 2011, men dess verksamhet går tillbaka längre än så. 1911 grundades Statens biografbyrå för att granska, delvis censurera, film och godkänna för visning. Drygt 67 000 beslut om åldersgränser finns i Filmregistret som vid årsskiftet tas över av Mediemyndigheten. I dag fattas 7–800 beslut årligen. 

Men att Statens medieråd nu lämnar Filmhuset och tackar för sig som egen myndighet tror direktör Anna-Karin Lindblom är bra

– Jag tror att det är en utveckling som har pågått länge. Om man ser på medieutvecklingen och myndigheten och dess föregångare över tid så har det utökats från ganska smalt och inriktat på bio till videofrågor, sen medier mer generellt och digitala medier, säger hon.

Efter ett och ett halvt år tar också Lindbloms uppdrag slut i samband med sammanslagningen. Då återvänder hon till sin tjänst på Regeringskansliet.

Känns det tråkigt att lämna?

– Litegrann. Det har varit otroligt roligt, och jag har jobbat med väldigt trevliga och rutinerade statstjänstemän som bara jobbar på även nu när det har hänt så mycket. De är väldigt professionella och har lång erfarenhet. Om det är något som man har oroat sig över så är det framför allt hur uppdraget ska tas omhand, det tycker jag är fint, säger hon och uppmanar själv Mediemyndigheten att särskilt värna om barn och unga-frågorna framöver.

Lindblom är även tacksam att sammanslagningen har föregåtts av en längre process och utredning, till skillnad från de uppdrag som i dag ligger på ett tiotal myndigheter att själva se över en möjlig sammanslagning. 

”Tar det slut den första januari? Absolut inte”

Mediemyndigheten får nya anställda, och en ny logga. Så sent som förra veckan fick myndigheten sin instruktion från regeringen. Nu väntar man på regleringsbrevet. 

Till viss del ligger myndigheten redan efter. Det nya mediestödet hade fram till i slutet av november ännu inte fått godkännande från EU-kommissionen, och nu väntas utbetalningar för nästa år inte ske förrän i slutet av april.

Inte heller sammanslagningen kan väntas vara avslutad vid årsskiftet. Jan-Olof Lind är förberedd på att arbetet med att föra samman organisationerna kommer fortsätta en tid framöver.

– Tar det slut den första januari? Absolut inte. Då har vi vad vi måste ha, sen jobbar vi vidare med allting här inne. 

Beslutskedja: Inordnande av Statens medieråd i Myndigheten för press, radio och tv

16/8
2022
19/8
2022
18/11
2022
17/2
2023
15/12
2023

Forrige artikel Riksrevisionen sågar Svantessons redovisning i budgeten: ”Bristfällig” Riksrevisionen sågar Svantessons redovisning i budgeten: ”Bristfällig” Næste artikel Efter turerna – Ukraina närmare medlemskap men får nej till stöd Efter turerna – Ukraina närmare medlemskap men får nej till stöd
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.