Havsavtal tar nya kliv i FN: Vi jobbar hårt med att nå det nu
FN:s djuphavsavtal från i våras kan i veckan ta första stegen mot att träda i kraft. För miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) innebär det att arbetet med hemläxan drar igång: ”När vi skriver under, så är det klart att vi åtar oss att bidra till att det här avtalet uppfylls”, säger hon.
Genom en överenskommelse mellan ett hundratal parter inom FN-systemet har spelregler satts upp för hur aktiviteter på internationellt vatten bör gå till med hänsyn till den marina miljön.
Därmed kompletteras exempelvis de fiskesamarbeten, sjöfarts- och avfallstransportregler som redan nu finns för vissa sektorer, med en grundplåt för hur verksamhet bör bedrivas på hälften av jordens yta.
{{toplink}}
Men det är först vid FN:s generalförsamlings öppnande under onsdagen som avtalet kan signeras av medlemsländerna och träda i kraft om minst 60 länder ansluter.
Ett av de anslutande länderna är Sverige, efter att regeringen godkänt att skriva under avtalet. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari räknar dock med att få tillräckligt sällskap.
– Det är verkligen bara att utgå ifrån att alla kommer att implementera avtalet. Annars finns det ingen mening med att stifta det, säger Pourmokhtari till Altinget och utvecklar med att peka på insatserna för att leva upp till det andra havsskyddsavtalet som trätt i kraft, Cop15:
– Här i Sverige jobbar vi hårt med att nå det nu. Dels i ett specifikt uppdrag utifrån Cop15-avtalet, där miljömålsberedningen ska titta på hur vi ska gå till väga för att få bred förankring. Sedan gör vi det också i Östersjöpaketet, där vi också ser de medlen som en del i att uppnå vårt 30-procentiga åtagande, säger miljöministern med hänvisning till att anslaget för akvatiskt områdesskydd ökar med 71 miljoner kronor för 2024.
Hon pekar på att de internationella avtalen även fungerar som draghjälp i de interna förhandlingarna.
– Så fort vi har dessa internationella åtaganden, så går det in i alla system när vi förhandlar. Ska vi prioritera det här eller inte? Om det är bidragande till att vi ska nå ett internationellt avtal, så är det såklart bidragande i förhandlingen.
Hur står det då till med djuphandelsmedel, för det var ju också centralt med finansiella stöd där med?
– Ja precis. Men det är en diskussion som man kommer att behöva ha på utrikesministernivå. Och där ska jag inte gå in i Billströms portfölj.
– Men det jag tycker är särskilt viktigt att trycka på är att vi har nått stora framgångar inom ett område som är otroligt viktigt, och att vi gjorde det i ett juridiskt snårigt område.
Pourmokhtari anser att samarbetet inom regeringen fungerar väl i denna fråga.
– Här samarbetar vi väldigt bra med UD. I och med den här regeringens politiska linje så ser vi ju också att detta gynnar omställning och miljöfrågor internationellt. Det är ju ett fokus den här regeringen har och kommer att utöka, för att vi helt enkelt ser ett moraliskt ansvar att bidra till att alla delar av världen kan lyckas med det arbete vi har framför oss, säger Pourmokhtari till Altinget.
Uppdatering: 67 länder signerade överenskommelsen under onsdagen.
EU-revisorer sågar miljardprogram mot kvinnovåld: ”Ingen effekt”
Boverket får tillskott för renoveringskrav - men först 2026
