”HVB-vinsterna var dopade av flyktingmottagande”
Aktörer inom HVB-sektorn menar att det i själva verket är ganska olönsamt att driva HVB-verksamheter, till skillnad från Tommy Lundströms uttalanden. Samtidigt välkomnar aktörerna åtgärder som ger mer insyn i verksamheterna.
HVB-hemmen sticker ut med höga vinstnivåer. Detta beskrev Tommy Lundström, professor i socialt arbete i Altinget Omsorg häromveckan.
Av Lundströms forskning framgår att HVB-branschen hade bråda dagar under flyktingkrisen och ett antal år framåt, då inte minst ensamkommande flyktingbarns behov skulle mötas.
Professorn beskriver också för Altinget att läget normaliserades 2017, då nivåerna på avkastning minskade till runt 20 procent.
– Många av de företag som etablerade sig under de här åren har helt enkelt fått lägga ned. Troligen kommer avkastningen att stabiliseras på runt 20-procentsnivån framöver, sade Tommy Lundström när Altinget intervjuade honom.
Marknaden rasade samman
Men avkastningen för HVB-verksamheter stabiliserades aldrig under 2017. I själva verket var det början på att marknaden rasade samman, menar Torbjörn Carlbom, kommunikationsansvarig på Frösunda omsorg.
– Resultatet 2017 var dopat av flyktingmottagande. Det är inget normaltillstånd överhuvudtaget för HVB-branschen, utan det är en lågmarginalverksamhet. Kommunerna hittar andra lösningar, som familjehem, som tar över den tjänsten mer och mer, säger han till Altinget.
Frösunda omsorg var aktiv i sektorn under den tid som Lundström studerat och är ett av de bolag som har fått göra sig av med all HVB-verksamhet sedan dess.
– Vi hade inget val. Vi hade inte råd. Våra HVB-hem stod tomma. Det var ingen som ville ha de tjänsterna längre, säger Torbjörn Carlbom.
”Aldrig legat på de vinstnivåerna”
Inte heller Humana, som är Sveriges största aktör inom det sociala området, känner igen sig i avkastningen som Lundström beskriver.
– Vi har aldrig legat uppe på de vinstnivåer som nämns för vår individ- och familjeomsorgsverksamhet. Generellt så återinvesterar vi så pass mycket i våra verksamheter att vi har en rörelsemarginal på hela Individ och Familj på 9 procent för 2020, säger Johanna Rastad, affärsområdeschef för Humana Individ och Familj.
Nationellt register
I dag bedrivs cirka 80 procent av HVB-verksamheterna av privata aktörer.
Ida Ingerö, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, menar att behandlingshem historiskt sett är en bransch som har drivits av privata aktörer. Samtidigt välkomnar hon tillsammans med deras medlemsföretag förslag som förbättrar kvaliteten på verksamheterna och ökar insynen, såsom fler gemensamma kvalitetsindikatorer.
– Rätt individ ska få rätt placering. Och det ska finnas möjlighet att välja HVB. Därför ser vi positivt på Ivos regeringsuppdrag att upprätta ett nationellt HVB-register, säger hon till Altinget.
– Ett nationellt register över HVB verksamheter kan, rätt utformat, minska risken för att oseriösa aktörer blir kvar i branschen. Vilket vi välkomnar, menar Johanna Rastad, Humana.
Aktörerna skulle också vilja se ett socialtjänstdataregister med personnummerbaserad statistik, likt sjukvårdens, som skulle möjliggöra uppföljning, systematiska jämförelser och utvärdering av verksamheten över tid.
Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (13 april)
SD förbereder regeringssamarbete
