I stället för ett nationellt biljettsystem – en tummetott?

Regeringen har ännu inte satt sprätt på de aviserade pengarna till att skapa ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. Nu görs ett omtag där styrkeförhållandena vänds om, med sikte på att få på plats ett stöd under året. Men risken finns att pengarna brinner inne.

Januariavtalspunkten där samarbetspartierna enades om att genomföra ett nationellt biljettsystem i kollektivtrafiken, för att sänka trösklarna för resenärer att ställa bilen, har haft en skakig väg fram till mål.

I regeringens senaste drag fördelades i höstbudgeten 200 miljoner kronor under 2022–2023 för att få ett system på plats. Men därefter har det varit oklart vad som skulle hända och pengarna har samlat damm.

I veckan gavs en ny signal, när infrastrukturminister Tomas Eneroth vid en pressträff lade fram planen för vad som händer härnäst.

– Det sker en snabb omställning för ett klimatsmart resande, som dessutom kan underlätta trängsel i städer och stimulera ett mer effektivt resande. Vi vill underlätta detta genom att främja resandet över länsgränserna för att vidga resandet inom arbetsmarknadsregioner.

– Genom att öka möjligheterna att kunna använda de 200 miljoner som vi avsatt för ett nationellt biljettsystem, ger vi de regionala kollektivtrafikmyndigheterna möjligheterna att använda pengarna på ett mer effektivt sätt.

Utredningsförslag har inte tagits vidare

Den tidigare utredningens förslag ser därmed ut att till stor del läggas på hyllan. I stället ska ett uppdrag om att ta fram en stödförordning nu ges till Trafikverket, som sedan därefter ska kunna fördela ut medel till regioner. Mindre av ett top-down-upplägg, mer bottom-up, är tanken enligt Altingets uppgifter.

Men blir det i praktiken ett nationellt biljettsystem av detta? Och hur mycket skulle det skilja sig från befintliga lösningar på marknaden, exempelvis samtrafikens Resrobot? Det går nog inte att avgöra, enligt Altingets uppgifter från experter både inom och utanför Regeringskansliet.

Altinget har sökt infrastrukturministern för att ställa kompletterande frågor, men i en skriftlig kommentar undviker Eneroth att svara på frågorna.

”Vi går nu fram med ett stöd till de regionala kollektivtrafiksmyndigheterna så att de ska kunna utveckla sina biljettsystem och möjliggöra för de som vill resa med kollektivtrafiken i hela landet. Det är även något som önskats av de regionala kollektivtrafiksmyndigheterna. Vår förhoppning är därför att vi ska kunna göra framsteg och göra det enklare för fler att välja kollektivtrafiken.”

Anses inte tillföra särskilt mycket

Hos branschorganet Svensk Kollektivtrafik har man hittills varit skeptiska till både utredningens förslag och själva initiativet från början, som man ansett relativt onödigt. Vd:n Johan Wadman avvaktar nu vad regeringens nya besked innebär i praktiken innan organisationen sätter ner foten kring hur de ser på initiativet.

Samtidigt som de har ifrågasatt initiativet som sådant, så håller Wadman med om att det finns en tröskel i dag som ett nationellt system skulle kunna sänka.

– Ja, så är det ju. Jag som jobbat med det här i över 20 år vet ju att icke-vana resenärers argument för att inte åka kollektivtrafik är att det är så krångligt. Man förstår inte hur man köper biljetter, och huruvida man ska stämpla där, och så vidare. Visst, där finns det en poäng att det skulle finnas någonting som skulle vara enkelt på det sättet.

Självbestämmande och toppstyrning

Men därefter blir det svårare. För medlemmarna i branschorganisationen har ofta olika tekniska lösningar för hur biljettsystemen fungerar, och samtidigt finns det också andra hinder – exempelvis zonindelningar – som då ska samköras.

Avgörande för hur stor intresset blir för att ta del av ett stödmedel blir därför bland annat hur mycket av kravställning som förs fram i förordningen.

Ni har ju hittills varit motsträviga. Finns det några stora förluster för era medlemmar med att det skulle finnas en plats för alla? 

– Det finns inget ideologiskt motstånd till det hela. Vi ser bara att det inte finns det här behovet, och att det finns utmaningar i det hela eftersom alla har sina olika strukturer med zoner och annat. Det kanske går att lösa, det vet jag inte.

Det är finns ingen ekonomisk förlust?

– Nej. Så länge alla regioner äger själva hur man sätter strukturen kring zoner, rabatter och finansiering, det är det självbestämmande som regionerna har. Utan det är mer att man ställer sig frågan hur det ska gå till rent praktiskt. Och om det innebär att man måste lägga till något och justera sina egna tekniska plattformar. Men då säger ju staten att vi ska ge er pengar för det. Men vi har fortfarande ställt frågan – hur ska det här gå till?

I och med att det ännu inte givits ett uppdrag till Trafikverket att ta fram ett utkast till en stödförordning så börjar det brinna i knutarna om pengarna ska hinna fördelas ut i stöd under året. Det kan bli aktuellt att medge en viss överflyttning av medel mellan kalenderåren, men det är inte bestämt.

Beslutskedja: Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige

12/8
2019
12/3
2020
16/3
2020
23/3
2020
30/4
2020
29/10
2020
22/6
2021
13/4
2022
1/11
2022

Forrige artikel Lina Nordquist (L): Det är viktigaste sjukvårdsfrågan inför valet Lina Nordquist (L): Det är viktigaste sjukvårdsfrågan inför valet Næste artikel MP: Utöka kontaktförbudet till hela kommuner för att skydda kvinnor MP: Utöka kontaktförbudet till hela kommuner för att skydda kvinnor
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.