Infrastruktur: Din checklista inför mångmiljardproppen

Av Jacob Hederos | 13 april 2021 kl. 10:10 | Skriv ut

Med siktet inställt på de kommande tolv åren är det dags för regeringen att lämna över den stora infrastrukturpropositionen till riksdagen. Nya stambanor, Norrbotniabanan och medel till eftersatt underhåll – frågan är vad januaripartierna avgör nu och vilka beslut partierna skjuter framför sig.

Från 500 och upp till 1000 miljarder. Summorna som cirkulerar i debatten kring den stora infrastrukturpropositionen är svindlande. Men i praktiken är propositionen ett politiskt rambeslut. Ger riksdagen grönt ljus innebär det ett mandat för regeringen att låta Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportsystemet.

Därför är det inte självklart att alla de riktigt känsliga detaljerna tas upp redan denna vecka.
– Detaljerna där djävulen sitter kommer först i direktiven, säger Fredrik Holm, miljödebattör och författare till 2030-sekretariatets genomgångar av remissvaren till Trafikverkets inriktningsunderlag.

Detaljer krävs för majoritet

Men från oppositionens håll finns det förväntningar på att få tillräckligt med detaljer för att ge regeringen den majoritet som behövs i riksdagen.

Trafikutskottets ordförande Jens Holm (V) vill bland annat ha klarlagt att de nya stambanornas finansiering sker utanför ramarna, att Norrbotniabanan får klara besked på färdigställande, samt att även tidigare annonserade vägprojekt, såsom det i Södertörn, ska skrotas för att ersättas med utbyggda dubbelspår på järnvägen ner till Nynäshamn.

Är det inte lättare att vara mer luddig i det här läget, för att sedan ta den politiska fajten i samtalen mellan januaripartierna?
– Det har du helt rätt i, med då blir ju nästa fråga hur demokratisk en sådan proposition är, ifall de medvetet undanhåller projekt som är kontroversiella? Det är jag lite orolig för, säger Jens Holm till Altinget.

Centerpartiets förhandlare Anders Åkesson signalerar att många av de mer känsliga punkterna skjuts fram till de kommande diskussionerna mellan januaripartierna. Debatten inte kommer att vara över efter riksdagsbehandlingen, påpekar han.
– Förväntan på det som sedan ska göras i den faktiska nationella planen kommer alltid att vara tre-fyra gånger högre än de tillgängliga medlen, säger han.

Mata ”trafikmonstret”?

Det är ett samlat budskap från de flesta instanserna, att det går inte att nå det transportpolitiska klimatmålet på 70 procents utsläppsreduktion till 2030 utan att lägga resurser på att få människor och gods att resa mindre och mer effektivt.

I remissvaren till Inriktningsunderlaget från Trafikverket var tongångarna inte nådiga till de resonemang som fördes på området. Nyckelordet i sammanhanget är transporteffektiverisering.

Enligt Anders Åkesson har januaripartierna lagt mer krut i sina skrivningar på att trycka på frågan. I relation till inriktningsunderlaget ska exempelvis antalet omnämningar av nyckelordet skalas upp i ”kanske en faktor tio”, från underlagets tio till hundra.

Att sträva efter lägre utsläpp per tonkilometer är den övergripande punkten som Anders Åkesson lyfter fram.
– Men hur? Det innebär att du måste ha både företagsekonomiska och andra incitament för att detta sker, säger han.

Samtidigt menar C-ledamoten att partiets prioriteringar om att digital infrastruktur ska kunna ersätta annan infrastruktur har fått genomslag i propositionen.
– Vi kan inte förutspå hur det blir efter pandemin, men vi har ju redan sett att antalet tjänsteresor exempelvis gått ner kraftigt, vilket bidrar till klimatmålet, säger Anders Åkesson till Altinget.

Andra lösningar än de som Trafikverket föreslår kommer att behövas, enligt Fredrik Holm.
– Trafikverket förutspår kraftiga straffskatter på bensin om inte de andra nuvarande mekanismerna funkar. Det är ett sätt att tänka på som de är tämligen ensamma om. Jag tror inte att regeringen vill gå fram med ett hot om kraftigt höjda bensinskatterna, säger han.

Vad händer med underhållsunderskottet

Trafikverket vill kasta om i relationen mellan investeringar i ”nytt och fräscht” och upprustning av det befintliga transportsystemet. Anledningen är främst att underhållsarbetet är eftersatt, samt att det oftast är mest kostnadseffektivt. Från en 57-43 procentsrelation i nuvarande plan, föreslår Trafikverket att minst 67 procent, och som mest 80, ska läggas på vidmakthållande i kommande nationella plan.

Hur långt regeringsamarbetet går dem till mötes är dock mer oklart.
– Det beror på hur man räknar.

Håll koll på siffrorna

Just aspekten av vilka summor som används var och hur är relevant i detta sammanhanget. Dels är det bra att komma ihåg att en viss del av ramanslaget kommer att slukas i kostnadsutveckling, enligt Trafikverkets bedömning skulle det vara strax över 50 miljarder kronor fram till periodens slut, 2033.

Dels är Trafikverkets inriktningsunderlag baserat på 2017 års prisnivå.
Propositionen kommer att uttrycka prisnivå 2021, vilket ger en 6,2-procentig ökning i anslag redan från grunden, vilket kan vara bra att ha i bakhuvudet när summorna kommuniceras ut.

Bubblaren: Höghastighetstågen

Ska höghastighetstågen få sitt gröna ljus här, men då konkurrera ut andra satsningar och underhållsbehov? Eller ska det läggas fram en lösning i propositionen för hur investeringen sker utanför ramarna? Eller nämns de inte alls?

Frågorna är många kring vad som ska hända framöver under rubriken ”nya stambanor”, och stridigheterna mellan L och MP ska ha varit särskilt intensiva i förförhandlingarna.

Jens Holm vill som sagt ha klarspråk, medan Fredrik Holm betvivlar att propositionen kommer innebära ett avgörande i den kontroversiella frågan, även om det ryktas om detta. Anders Åkesson är mer kryptisk i sitt svar.

– Centerpartiet, liksom övriga partier, är bärare av januariavtalet och C bär det som en helhet. Vi tycker att Sverigeförhandlingen är en rimlig utgångspunkt för ett fortsatt arbete, men för oss är det också precis lika viktigt att en sådan investeringen inte tillåts tränga ut annat, i att vidmakthålla eller till och med behov av nyinvesteringar i andra delar av landet. För detta är ett system.

Beslutskedja: Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033

Infrastruktur: Din checklista inför mångmiljardproppen

Med siktet inställt på de kommande tolv åren är det dags för regeringen att lämna över den stora infrastr…