Klimatuppmaning saknar svensk underskrift: ”Trodde vi var med”

Danmark har drivit på för en gemensam uppmaning inför utformningen av EU:s nya klimatmål. Men i brevet till kommissionen saknas Sveriges underskrift trots att SD:s miljö- och klimatpolitiska talesperson menar att Tidöpartierna varit överens om att skriva under.

Artikeln har uppdaterats efter publicering

Elva länder – ledda av initiativtagaren Danmark – har samlats i en gemensam uppmaning till EU-kommissionen att lägga fram ”ett ambitiöst” förslag på nya klimatmål till 2040. Bland de undertecknade länderna till brevet, som blev offentligt under torsdagen, återfinns bland andra Finland, Bulgarien samt tungviktarna Frankrike och Tyskland.

Sverige saknas däremot bland undertecknarna, trots att svenska regeringar återkommande under de senaste åren har ställt sig bakom motsvarande initiativ.

Altinget har sökt klimat- och miljöministern Romina Pourmokthari och hennes stab vid ett flertal tillfällen under fredagen utan att få ett svar på hur Sverige har resonerat i frågan. Inte heller sakkunniga inom Kristdemokraterna eller Moderaterna har återkommit med svar innan publicering.

Sverigedemokraternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen säger till Altinget att han trodde att de fyra Tidöpartierna var överens om att ställa sig bakom initiativet.

– Ja, Sverige är ju med där, ja absolut, säger Martin Kinnunen till Altinget.

Sverige är inte med. Vet du mer om hur resonemanget har sett ut?

– Jaha. Jag trodde vi var med på det.

Så vad du vet skulle regeringen vara med på det?

– Det har varit ett samordningsärende där. Så, jag vet inte. Du får nog höra med departementet. Det kan ju ha hänt att något har ändrats efter att det passerade samordningen, säger Martin Kinnunen och fortsätter:

– Men jag hade bilden av att vi var med på det. Sedan vet jag inte vad det har för betydelse, för det är en ju en del lösa ord. Man har inte något att ta ställning till.

”Inte koll på vad som hänt”

Martin Kinnunen poängterar att undertecknarna inte sätter ner foten i frågan om vilken målnivå som unionen bör anta. I brevet står dock att målet ska vara i linje med det långsiktiga klimatmålet på 1,5 graders temperaturökning och att det ska beakta bland annat rådgivningen från EU:s motsvarighet till det klimatpolitiska rådet som rekommenderar en målsättning på mellan 90–95 procent utsläppsreduktion till 2040.

Kinnunen fortsätter:

– Jag såg att det tröskades igenom att skriva på ett brev. Och vi har inte haft någon annan åsikt än någon annan, vad jag känner till. Den information jag fick när jag hade kontakt med samordningen var att vi inte har någon annan åsikt om dokumentet.

Samtidigt menar Kinnunen att det inte är en särskilt känslig fråga för partiet i detta läge.

– Vi brukar inte bry oss så mycket, när det inte handlar om rent sak. Så jag har faktiskt inte koll på vad det är som hänt.

Var står ni i själva sakfrågan? Har ni börjat ta ställning till målnivåer?

– Nej, det finns inget konkret att ta ställning till ännu. Så det är inget jättespännande på klimatområdet i Tidöstyrgruppen ännu, säger han.

Ville se bioekonomiskrivningar

Senare under fredagseftermiddagen återkommer Martin Kinnunen och uppger att partiet hade varit med och godkänt ett tidigare utkast till brev i samordningen. Ett utkast som senare ändrades utan att samordnas med partiet.

– Sedan fick inte vi någon information om att det hade ändrats, och att det inte blev något. De hade ett mandat från samordningen om att godkänna brevet i den utformningen. Men de hade inte ett mandat att godkänna något annat.

Och de sökte inte det mandatet, vad du vet?

– Nej, det kom inte tillbaka till samordningen.

Enligt ett uttalande från EU-minister Jessica Roswall (M) till Politico saknades stycken som lyfte vikten av bioekonomin i klimatarbetet. 

– Vi kan inte prata om en högre ambition utan att prata om den centrala rollen för bioekonomin, säger EU-ministern till Politico och lägger till: 

– Sverige kommer att hålla fast vid detta när vi går in in i diskussionen om ett nytt 2040-mål. 

Forrige artikel Regeringens krisgrupp inkallad efter it-attacken Regeringens krisgrupp inkallad efter it-attacken Næste artikel Svantesson och Strömmer KU-anmäls Svantesson och Strömmer KU-anmäls
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.