Kommuner som går back behöver inte kompensera friskolor enligt ny dom
En ny dom från högsta förvaltningsdomstolen säger att kommuner som går med förlust inte måste kompensera friskolor om de haft ett tidigare överskott i verksamheten. Kommuner som haft ett överskott kommer nu kunna avslå enskilda huvudmän som överklagar bidragsbeslut på grund av underskott, menar Mona Fridell, SKR.
Högsta förvaltningsdomstolen ger Malmö rätt och slår fast att kommuner inte behöver betala ut extra ersättning till friskolor genom att kvitta underskottet i verksamheten mot tidigare överskott, vilket Dagens samhälle var först med att rapportera.
Skolpengen räknas ut årligen när den kommunala budgeten fastställts, men kan komma att justeras i efterhand. Betalar kommunen sedan ut mer pengar till sina skolor ska enskilda huvudmän kompenseras. Går kommunen i stället med överskott kan skolpengen minska.
Används av friskolorna
Mona Fridell, ekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR), välkomnar domen och menar att det länge har behövts klara regler.
Hon berättar att det under flera år funnits en praxis enligt en dom i kammarrätten i Jönköping där man bedömde att det var rimligt att kommunerna hade en treårsperiod på sig. Sedan kom det en dom där man kom fram till att om kommunen gav tillskott till sina egna enheter, måste de fristående få det samma år. De kan inte få det ett år efter.
– Den domen har friskolorna använt för underskott, vilket vi har tyckt varit helt tokigt, för underskott vet man ju inte innan bokslutet är klart. Så det går aldrig att ha ersättning samma år, säger Mona Fridell till Altinget.
Svårhanterligt
Den nya domen innebär att det nu är möjligt att föra resultat mellan åren och kvitta ett underskott med ett tidigare överskott. Detta förutsätter dock att kommunen har haft ett överskott samt att kommunen utjämnar resultaten genom att använda sig av resultatöverföring. Enligt Fridell är det inte så vanligt att kommuner gör detta.
– Det här är rätt svårhanterligt inom kommunen. Om alla resultatenheter går med underskott ett år så ska de nästa år både återställa underskottet och klara sig på det bidrag de ska ha nästa år. Likadant de som har överskott. Det måste ju finnas pengar då om några har haft underskott. Så det är svårt att låta några använda mer pengar när andra skolor gjorde underskott, säger hon.
Hur stor effekt den nya domen kommer ha för kommunerna vågar Mona Fridell inte kommentera, men hon är glad att sakfrågan är utredd. Kommuner som använder sig av resultatöverföring och har haft ett tidigare överskott kommer nu kunna avslå överklagan från en fristående, menar hon.
– Det är ganska vanligt att fristående huvudmän överklagar kommunens bidragsbeslut. Just underskott, lokalkostnader och att man kanske tycker det är otydliga underlag är de vanligaste grunderna till överklagan.
Tidsgräns
Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund, menar att den nya HFD-domen är rimlig och går i linje med en tidigare dom på området och är därmed inte överraskande. Däremot hade hon velat ha bättre vägledning om hur gammalt överskottet som kvittas ut får vara, något som saknas i domen.
– En budget är en prognos som är svår att få att stämma på öret. Vi tycker därför det är rimligt att se det ur ett treårsperspektiv där kommunen har chans att jämna ut över- och underskott. Det stöds av balanskravet som finns i kommunallagen, säger hon till Altinget.
– Det finns kommuner som medvetet underfinansierar verksamheten och som går med underskott flera år i rad. Domen får inte innebära att man lutar sig mot gamla överskott för flera år sedan. Det måste vara ett aktuellt överskott som man kvittar emot.
Fördröjd ersättning
Gudrun Rendling pekar också på att en konsekvens av att friskolorna inte får ersättning direkt kan bli att eleverna som fick mindre resurser än sina kamrater i kommunala skolor inte får del av resurstillskottet, ifall det dröjer tre år innan kompensationen betalas ut.
– Om man tittar ur elevperspektivet så är det ju inte säkert att det är de elever som går i skolan nu som får del av det resurstillskott som egentligen uppstått under ett helt annat år.
Kortare intervall mellan vaccindoser kan ge snabbare skydd mot omikron
Överblick: Två partiledare covidsmittade och skogsföretag anmäls av facket
