Kommunernas hantering av LSS under pandemin får kritik
Nya siffror från Socialstyrelsen visar att en femtedel av alla kommuner inte följde upp förändringarna inom daglig verksamhet med sina brukare. Nu vill Socialstyrelsen och Funktionsrätt Sverige att kommunerna bättrar sig inför framtida kriser.
Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin har påverkat människors möjlighet att delta i insatser enligt LSS. Det gäller personer med funktionsnedsättningar som deltar i daglig verksamhet eller andra kommunala insatser.
Undersökningen visar att drygt en tredjedel av kommunerna ställde in daglig verksamhet helt och hållet, vilket berörde runt 17 200 personer. En lika hög andel kommuner minskade omfattningen på daglig verksamhet.
Men de flesta kommuner och stadsdelar har ändå erbjudit andra alternativ. Inom organisationen Funktionsrätt Sverige, vars medlemmar tar del av LSS-insatser, har man blandade känslor för kommunernas insats under pandemin.
– Det har beskrivits för oss att vissa kommuner har gjort ett bättre jobb när daglig verksamhet stängdes ner. Att man ringt runt till samtliga och arrangerat träffar utomhus. Men det finns kommuner som inte gjort samma ansträngningar, det är oansvarigt, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige, till Altinget.
Ökad ohälsa
De alternativa stöd som getts under pandemin har dock inte vägt upp de negativa konsekvenserna, enligt Socialstyrelsen. Isoleringen har lett till att personer med insatser enligt LSS har fått ökad psykisk ohälsa.
Redan innan pandemin var den psykiska ohälsan relativt hög i den här gruppen.
Följdes inte upp
Socialstyrelsen anser att det är bekymmersamt att vissa kommuner inte hade kontakt med samtliga brukare som berördes av förändringar i insatserna enligt LSS. 20 procent av de kommuner som genomförde långvariga förändringar under 2020 följde inte upp förändringarna med brukarna över tid.
– Det är under all kritik. Det visar på att man inte förstått att LSS är en rättighetslag och inte heller sitt ansvar gentemot de som faktiskt beviljats en insats utifrån sina behov, säger Elisabeth Wallenius om Socialstyrelsens siffror.
Hon förklarar att det i början av pandemin kan det funnits osäkerhet i hur situationen skulle hanteras. Men därefter har det funnits många möjligheter om man inte kunde ha daglig verksamhet öppen.
LSS-boenden
Kommunerna hade dessutom olika förutsättningar att hantera pandemin. Endast omkring 40 procent av kommunerna hade under 2020 aktuella kontinuitetsplaner för boenden enligt LSS. En kontinuitetsplan innehåller information till personalen om vad den ska göra vid till exempel en kris som pandemin.
Socialstyrelsen uppmanar nu att fler kommuner ska ta fram kontinuitetsplaner för sina verksamheter enligt LSS, framför allt så att den finns på plats vid framtida kriser.
– Det är allvarligt och olyckligt eftersom en kontinuitetsplan just ska vara ett stöd för att hantera kriser. Tyvärr tyder det på att det här inte är det viktigaste området för kommunen. Att kommunen inte inser sitt ansvar för dessa invånare som har extra stora behov av en fungerande vardag, säger Wallenius och fortsätter:
– Vi hoppas nu att detta inte sjunker undan, utan att kommuner tar till sig av kritiken och inte står handfallna nästa gång.
Rädda barnen vill bli topp-fem inom idéburen välfärd
Överblick: Utredare vill se statligt ägda sjukhus och Kina pressar journalister
