Kritik mot Lex Lilla hjärtat – ”Föråldrat system från gamla fattigvården”

Regeringen går nu fram med lagförslagen i Lex Lilla hjärtat. Men kritiker anser att utredningens förslag inte tar tag i grundproblemet, nämligen att det är politiker i socialnämnden som fattar beslut om barnen.

Regeringen går nu vidare med utredningen Lex Lilla hjärtat till Lagrådet. Förslagen kommer sedan skickas till riksdagen i mars. Lagändringarna ska börja gälla redan i juli i år.

Flera remissinstanser var kritiska till att barnets bästa inte föreslås som ett eget rekvisit, ett eget kriterium i lagen. Men regeringen står fast vid att det inte ska införas.

Drogtest och flyttningsförbud

Lagändringarna som nu föreslås är bland annat att socialnämnden kan välja att kräva drogtest inför att vård ska uppföra.

Socialnämnden ska nu alltid överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Exempelvis om ett barn bott länge i familjehem och fått starka band till hemmet att det bör övervägas att barnet ska bo kvar där.

– Redan i dag har socialnämnden möjlighet att använda sig av flyttningsförbud, men det görs sällan, säger socialminister Lena Hallengren vid en pressträff om förslagen.

Skyldigheten att överväga flyttningsförbud kommer gälla både vid placeringar enligt LVU och frivilliga placeringar enligt socialtjänstlagen.

Skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs från tre år till två år.

Tar inte tag i ”grundproblemet”

Även om förslagen välkomnas i många led, finns det även missnöje. Det läggs en hel del nya uppgifter på socialnämnderna med Lex Lilla hjärtat. Och Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, är kritisk till att nämndernas roll inte tas upp som hon menar är ett av ”grundproblemen” i socialtjänsten.

Hon påpekar att det är fritidspolitiker som sitter i socialnämnderna och som tar myndighetsbeslut, exempelvis om ett barn ska omhändertas eller vårdnaden ska förflyttas till familjehem.

– Det är ett föråldrat system från gamla fattigvården. Det är professionen som ska ta beslutet. Socialnämnderna är jätteviktiga för det strategiska arbetet. Men de ska inte ta myndighetsbeslut, säger hon till Altinget. 

– Det finns ju inte på kartan att läkare får gå upp till en nämnd för att fråga om man får operera en patient. Det finns inte heller på kartan att lärare får gå till en nämnd för att fråga om lov att ge en elev betyget underkänt i något ämne.

Flytta myndighetsutövningen

Akademikerförbundet SSR organiserar många socialsekreterare och enligt Erkers anser många medlemmar att socialnämndens roll blir ett problem i deras yrkesutövning. Förbundet vill att alla myndighetsbeslut flyttas över från socialnämnden till socialsekreterarna.

– Det skulle leda till att man arbetar mer med beprövad erfarenhet och forskning när besluten tas av professionen, och inte politiker.

Beslutskedja: Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - Lex Lilla hjärtat

17/3
2020
29/4
2020
30/4
2020
25/6
2020
11/3
2021
11/3
2021
12/3
2021
11/6
2021
15/6
2021
22/6
2021
23/6
2021
3/2
2022
9/2
2022
2/3
2022
22/3
2022
30/3
2022
20/4
2022
19/5
2022
31/5
2022

Forrige artikel Stiftelser nekas stödpengar – kulturministern försvarar ordningen Stiftelser nekas stödpengar – kulturministern försvarar ordningen Næste artikel Överblick: Busch ryter ifrån mot Preem och EU-kommissionen stämmer Sverige Överblick: Busch ryter ifrån mot Preem och EU-kommissionen stämmer Sverige
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.