Låt den idéburna sektorns handlingskraft bidra till att lösa skolkrisen

Samhällets krav på unga höjs allt mer, samtidigt som de lämnar skolan allt sämre rustade. Vi uppmanar regeringen att stödja den idéburna sektorns innovativa lösningar på problemen, bland annat genom mindre byråkrati i upphandlingar samt mer samverkan, skriver Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare Stiftelsen Berättarministeriet

I dag lämnar 15 procent av alla elever grundskolan utan behörighet till de nationella gymnasieprogrammen. Vi är i ett läge där närmare en fjärdedel av alla elever i årskurs 9 är funktionella analfabeter (PISA 2022) – de kan läsa och skriva men inte på djupet förstå vad de läser, och därmed inte ta till sig kunskap och viktig samhällsinformation.

Sveriges självbild som kunskapsnation tål att diskuteras.

Samtidigt genomgår vi ett paradigmskifte. Ny teknik och globalisering av varor och tjänster ställer allt högre krav på läs-, skriv- och numeriska förmågor, men också på kreativitet, kritiskt tänkande, kommunikations- och samarbetsförmågor: färdigheter som ny teknik möjligen kan imitera, men inte ersätta.

Hyllad, men underskattad sektor

Den idéburna sektorn hyllas ofta som en avgörande del av svensk välfärd, men är tyvärr en kraftigt underskattad och underutnyttjad resurs i utformningen av nya lösningar. Vi föreslår nu ett antal åtgärder för att råda bot på detta.

Den offentliga strukturen är ofta baktung – utformad för att kvalitetssäkra, utvärdera och tjäna en enhetlig skola som inte längre finns. Lösningarna och insatserna är ofta generella, men behoven är specifika på grund av stora skillnader mellan elevunderlag och lärares behörighetsgrad. Reformbehovet är uppenbart och det kommer att krävas innovation, resurser och handlingskraft för att skapa en skola som tar vara på varje barns potential.

Ta vara på idéburna lösningar

Ett sätt att ta till vara den handlingskraft som redan finns är att låta den idéburna sektorn bidra mer. Låt oss genomföra insatser till de mest utsatta skolorna! Beprövade, utvärderade och skalbara initiativ bör också bjudas in till ett samtal om lösningar på skolkrisen. 

Stiftelsen Berättarministeriet har i snart ett och ett halvt decennium verkat som ett direkt stöd i undervisningen och lärarens utveckling för de mest utsatta skolorna i storstadsregionerna och sedan några år även för skolor i glesbygd. Även glesbygdens skolor har idag stora utmaningar, men får sällan samma uppmärksamhet

Når hälften av de utsatta skolorna

Berättarministeriets kostnadsfria stöd, i form av kompetensstärkande insatser för lärarna parallellt med kreativa skolprogram för eleverna, är utvärderat och beprövat. Metodens utgångspunkt är att varva teori med praktik för att skapa och genomföra en meningsfull och motiverande undervisning som leder till att fler barn lämnar skolan med behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Ingår gör också att stötta läraren, som genom sin yrkesroll är den som bäst förstår elevernas utveckling och utmaningar. Det är genom samverkan vi kan skapa nödvändiga förändringar, alltid utifrån lärarnas behov och förutsättningar.

Inom ramen för regeringens satsning på de mest utsatta skolorna i storstadsregioner och på Skolverkets uppdrag når Berättarministeriets stöd i dagsläget hälften av de mest utsatta skolorna. Samverkan mellan myndigheten och Berättarministeriet i egenskap av idéburen aktör lyfts i OECD:s senaste rapport (PISA 2022 Creative Minds, Creative Schools) som ett globalt exempel på best practice för att stärka barns språkutveckling och kreativitet.

Nu krävs mod och handlingskraft

För att stärka den idéburna välfärden genomdrevs den 1 januari 2023 en lagändring som ger staten, kommuner och regioner möjlighet att reservera upphandlingar till idéburna organisationer i välfärden. Lagändringen är ett viktigt steg mot en starkare välfärd, men implementeringen går trögt. Det finns flera åtgärder vi vill lyfta fram för att stärka innovativa lösningar på samhällsproblem:

1. Byråkrati och regelverk

Den offentliga sektorns komplexa regelverk är utformat för en dialog med stora etablerade aktörer med omfattande resurser. Mindre aktörer inom den idéburna sektorn har svårt att möta de administrativa kraven. Byråkrati har inget egenvärde och det bör ligga i allas intresse att inte belasta aktörer med administration som tar resurser från kärnverksamheten.

Vi föreslår en översyn av ansöknings- och rapporteringsrutinerna i syfte att anpassa arbetsinsatsen till de möjligheter idéburna organisationer i en snabb och rörlig verksamhet har.

2. Samverkanskultur

Samverkan är en fråga om kultur och sker där dialogen är värderingsdriven, tillitsbaserad och när de involverade vågar tänka om och göra nytt. Det kräver ömsesidig respekt och förståelse för varandras roller och ansvar. Lagstiftningen finns sedan 1 januari 2023 på plats och vår politiska ledning uppmuntrar samverkan.

Vi föreslår ett nyinrättat forum för en tresektoriell samverkansdialog om skolan med parter från den offentliga sektorn, från den idéburna sektorn och från näringslivet. Tillsammans arbetar vi mer effektivt.

3. Långsiktighet

Samhället har förändrats och fler bör bjudas in till att utveckla skalbara lösningar för att bidra till att lösa stora samhällsutmaningar.

Lösningar bör utformas för att möta ett framtida Sverige, bortom mandatperioder.

Den svenska modellen behöver uppdateras enligt de lösningar som redan nu är möjliga. Innovationsviljan och förmågan finns, nu återstår modet att handla.

Forrige artikel KD: Tidig upptäckt kan hindra fler män från att insjukna i prostatacancer KD: Tidig upptäckt kan hindra fler män från att insjukna i prostatacancer Næste artikel Replik: Har socialministern missförstått ungdomsrörelsens förutsättningar?    Replik: Har socialministern missförstått ungdomsrörelsens förutsättningar?