Laddlöftet har passerat deadline – nu ska det följas upp
(Foto: Pontus Lundahl / TT)
Med hot om lagkrav gick branschrepresentanter fram med ett gemensamt löfte: Det ska bli lättare att ladda elbilar i Sverige från årsskiftet. Nu har deadline passerats, och det är dags att följa upp om löftet levererat.
Frustrationen över den ofta krångliga proceduren för att kunna ladda elbilar och laddhybrider har osat hos många medborgare.
Processen med att behöva ladda ner en app, där du först behöver registrera dig och uppge kortuppgifter, samt verifiera registreringen, och därutöver emellanåt få otydliga prisuppgifter, har uppgetts som en av de oftast nämnda anledningarna till att konsumenter inte väljer att byta till elbil.
Efter flera års politiska påtryckningar, som bland annat pressades på med hot om lagkrav från Anders Ygeman, kunde branschrepresentanter för runt hälften av de publika laddstationerna i Sverige enas om en gemensam målsättning i våras.
Till årsskiftet 2022-2023 skulle alla anslutna aktörer erbjuda laddmöjligheter där du som kund inte ska behöva registrera dig hos bolagen för att kunna ladda din bil.
Efter det har ytterligare aktörer anslutit, och nu ska aktörer bakom omkring 90 procent av de publika laddstationerna leva upp till åtagandet.
Halvvägs från början
Men hur har det då gått? Redan när överenskommelsen var nådd ansågs majoriteten av laddstationerna leva upp till kraven. Men nu drar Drivkraft Sverige, Energiföretagen Sverige och Mobility Sweden i gång en organiserad uppföljning av hur det gått för de inblandade bolagen att leva upp till åtagandet.
– De inspelen jag fått från enstaka aktörer är att alla, som står bakom det här överenskommelse, nu uppfyller de här åtagandena. Men det vi har sagt är att vi ska göra en mer strukturerad rundringning hos de här aktörerna och följa upp statusen, säger Martin Olin, Strategisk projektledare och ansvarig e-mobilitet på Energiföretagen Sverige till Altinget. Han fortsätter:
– Vår preliminära bedömning är att alla uppfyller det, men det ska bekräftas. Och sedan ska vi också se på hur de ser på framtiden.
Garanteras verkligen leverans?
Martin Olin menar dock att branschöverenskommelsen samtidigt inte garanterar att förändringarna är på plats på alla laddstationer.
– Överenskommelsen är ett system, och en praxis, som aktörerna ställer sig bakom. Som i alla verksamheter kan det givetvis finnas fel och brister i enstaka produkter och enheter som inte fungerar som det är tänkt. Laddoperatörerna arbetar löpande med att upprätthålla den förväntade servicen för sina laddtjänster, säger Martin Olin och fortsätter:
– Det här är en teknik, och en infrastruktur, som fortsatt är ganska ung.
Ambitionen är att uppföljningsarbetet ska vara klart den närmsta veckan. Men nu kanske det inte heller blir aktuellt att realisera hotet med nationell separat lagstiftning, om aktörerna ännu inte lever upp till det egna åtagandet.
Detta eftersom det samtidigt pågår slutförhandlingar om att komma överens om EU-krav på samma område inom den så kallade AFIR-regelverket. Där är dock deadline framflyttad, och kraven träder stegvis på plats från år 2025 och framåt.
”För hårda krav kan leda till att stolpar monteras ner”
Det svenska ordförandeskapet har som ambition att ro ihop en kompromiss innan mars månads slut, och har en generell ambition att nå kompromisser i de flesta klimatrelaterade förslagen från Fitfor55-paketet till sommaren. I AFIR-regelverket det framför allt två frågor som nu ligger i fokus för branschaktörerna.
– Den stora frågan framöver är om kraven gäller bara nya laddstationer, eller om det gäller de existerande som är uppsatta, säger Martin Olin och fortsätter:
– Det är även viktigt att få veta vilka typer av laddstationer som det gäller. Ska långsamladdning inne i städerna exempelvis behöva ha kortläsare? Då är det en jätteupprustning som behövs av befintlig infrastruktur. Det kanske leder då till att laddoperatörerna väljer att montera ner dessa, istället för att leva upp till kraven, eftersom det inte blir lönsamt för dem att göra det.
Vilka ska omfattas?
I den senare frågan är det samtidigt relevant hur det faktiska kortbetalningskravet formuleras, där en öppning för den QR-kodslösning som tagits fram i Sverige eventuellt också ligger med i förhandlingen.
När det kommer till frågan om vilka laddpunkter som omfattas, gick EU-kommissionen i sitt förslag fram med krav på att kortlösningen endast ska gälla på snabbladdstationer, med en styrka på över 50 kilowatt.
– Men sen så har EU-parlamentet, i deras förslag, förespråkat att det ska vara på all publik laddinfrastruktur, fortsätter Martin Olin.
Det blir ju bra för Mastercard och Visa, i så fall?
– Ja, det blir bra för kortbolagen, och eventuellt för de enstaka som hamnar någonstans där man inte brukar ladda, och man vill betala med bara kort, kommenterar Martin Olin.
När väl AFIR är på plats, och branschen vet vad den innebär, så är det detta regelverk som avgör den framtida utbyggnaden och de justeringar som ändringar som ska tas till, fortsätter Olin.
– Det blir ur vårt perspektiv det styrande, när det kommer till frågan om kortläsning på stationerna, exempelvis.
{{toplink}}
Thand Ringqvist ville inte ha annat uppdrag i partitoppen
L-ministrar fortsatt utan stab
