Lagrådet: Ny paragraf svårförenlig med yttrandefriheten
Regeringens förslag om införande av en ny paragraf med demokrativillkor i skollagen kan bli svårförenlig med skyddet för den anställdes yttrandefrihet. Och eftersom man i flera aktuella lagrådsremisser vill skriva om samma paragrafer på flera olika sätt blir det svårt att få en överblick över hur de slutligen kommer se ut, skriver Lagrådet.
Lagrådet har yttrat sig om lagrådsremissen om tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning, som regeringen lämnade in i början av februari.
Inledningsvis påpekas att samma paragrafer som föreslås ändras i remissen samtidigt föreslås skrivas om på andra sätt i lagrådsremissen om dimensionering av gymnasial utbildning, som nyligen granskades. Och fler lagrådsremisser är aktuella där vissa av de angivna paragraferna föreslås ändras på ytterligare andra sätt.
Regeringen har redan signalerat att de är medvetna om att det finns ett stort behov av samordning i lagförslagen, men eftersom det saknas information om förhållandena saknas det möjlighet för Lagrådet att närmare granska hur berörda paragrafer slutligen kommer att se ut, eller hur andra kapitlet i skollagen kommer att vara strukturerat, skriver man.
Lagrådet bedömer därför att det kommer att ”krävas avsevärda insatser framöver från departementet och möjligen även från det riksdagsutskott där kommande propositioner ska behandlas.”
Kan krocka med yttrandefriheten
Lagrådsremissen innehåller ett förslag om en ny paragraf med införandet av demokrativillkor som tar sikte på risken för att elever kommer att utsättas för allt från våld till påverkan som syftar till motarbetande av det demokratiska statsskicket. Regeringen vill att risken för att elever kan komma att utsättas för företeelserna av personer som anställs i verksamheten ska bedömas.
Här menar Lagrådet att en svår gränsdragning uppstår när det kommer till anställda som inte visar några tecken på ett sådant beteende i tjänsten, men som privat ger uttryck för värderingar som, utan att vara brottsliga, strider mot demokrativillkoren.
I det fallet skulle det vara svårt för en arbetsgivare att agera arbetsrättsligt mot personen. ”Även mindre ingripanden från arbetsgivarens sida kan då vara svårförenliga med skyddet för den anställdes yttrandefrihet, om dessa kan uppfattas som repressalier”, skriver man.