Lagrådet: Ny paragraf svårförenlig med yttrandefriheten

Regeringens förslag om införande av en ny paragraf med demokrativillkor i skollagen kan bli svårförenlig med skyddet för den anställdes yttrandefrihet. Och eftersom man i flera aktuella lagrådsremisser vill skriva om samma paragrafer på flera olika sätt blir det svårt att få en överblick över hur de slutligen kommer se ut, skriver Lagrådet. 

Lagrådet har yttrat sig om lagrådsremissen om tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning, som regeringen lämnade in i början av februari. 

Inledningsvis påpekas att samma paragrafer som föreslås ändras i remissen samtidigt föreslås skrivas om på andra sätt i lagrådsremissen om dimensionering av gymnasial utbildning, som nyligen granskades. Och fler lagrådsremisser är aktuella där vissa av de angivna paragraferna föreslås ändras på ytterligare andra sätt.

Regeringen har redan signalerat att de är medvetna om att det finns ett stort behov av samordning i lagförslagen, men eftersom det saknas information om förhållandena saknas det möjlighet för Lagrådet att närmare granska hur berörda paragrafer slutligen kommer att se ut, eller hur andra kapitlet i skollagen kommer att vara strukturerat, skriver man. 

Lagrådet bedömer därför att det kommer att ”krävas avsevärda insatser framöver från departementet och möjligen även från det riksdagsutskott där kommande propositioner ska behandlas.” 

Kan krocka med yttrandefriheten

Lagrådsremissen innehåller ett förslag om en ny paragraf med införandet av demokrativillkor som tar sikte på risken för att elever kommer att utsättas för allt från våld till påverkan som syftar till motarbetande av det demokratiska statsskicket. Regeringen vill att risken för att elever kan komma att utsättas för företeelserna av personer som anställs i verksamheten ska bedömas. 

Här menar Lagrådet att en svår gränsdragning uppstår när det kommer till anställda som inte visar några tecken på ett sådant beteende i tjänsten, men som privat ger uttryck för värderingar som, utan att vara brottsliga, strider mot demokrativillkoren.

I det fallet skulle det vara svårt för en arbetsgivare att agera arbetsrättsligt mot personen. ”Även mindre ingripanden från arbetsgivarens sida kan då vara svårförenliga med skyddet för den anställdes yttrandefrihet, om dessa kan uppfattas som repressalier”, skriver man.

Beslutskedja: Konfessionella inslag i skolväsendet

10/3
2018
4/6
2019
20/8
2019
19/12
2019
8/1
2020
9/1
2020
16/1
2020
21/1
2020
6/2
2020
20/2
2020
11/5
2020
14/5
2020
15/5
2020
28/5
2020
4/2
2022
17/2
2022
22/3
2022
11/4
2022
13/5
2022
24/5
2022
31/5
2022
7/6
2022
15/6
2022
15/7
2022
20/9
2022
29/11
2022
10/1
2023

Forrige artikel Enkät: Så vill partierna ändra skolpengen Enkät: Så vill partierna ändra skolpengen Næste artikel Arbetsgivare och fack gör gemensam sak för att få nyanlända i arbete Arbetsgivare och fack gör gemensam sak för att få nyanlända i arbete
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.