Enkät: Så vill partierna ändra skolpengen

Regeringen lade nyligen förslaget att kommunala huvudmän ska kunna få en större del av skolpengen än de fristående. Skälet är att kommunerna ska kompenseras för sitt skolpliktsansvar, något som friskolorna inte har. 

Förslaget innebär att när hemkommunen beräknar bidraget till fristående skolor ska ett avdrag på 8 till 10 procent göras för merkostnader som kommunen har till följd av skolplaceringsansvaret. Om det finns någon majoritet i riksdagen för förslaget är osäkert. Men hur vill egentligen riksdagspartierna att skolan ska finansieras? Altinget har frågat hur partierna ser på skolpengssystemet, men också tilläggsbeloppet som skolor kan ansöka om för elever med behov av särskilt stöd. 

V: Avskaffa skolpengen

Vänsterpartiet är ensamt parti om att vilja avskaffa nuvarande skolfinansieringssystem med skolpeng. I stället vill partiet se ett större nationellt ansvarstagande för att öka likvärdigheten och skapa en sammanhållen och jämlik skola. 

– Modellen där en viss summa pengar följer med varje elev skapar incitament för stora klasser. Kostnaderna för att bedriva undervis­ning är i stort sett desamma oavsett klassens storlek, vilket leder till att stora klasser går med överskott och mindre klasser med underskott. Med andra ord missgynnas skolor med hög lärartäthet medan skolor med låg lärartäthet gynnas av dagens skolpengssystem, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat i ett skriftligt svar till Altinget. 

Även skolor på landsbygd, skolor med elever med behov av mindre undervisningsgrupper missgynnas. De som drabbas hårdast är elever i början av grundskolan och de som inte får stöd i sina studier hemifrån, enligt Riazat. 

När det gäller tilläggsbeloppet tycker Vänsterpartiet att det är bra att möjligheten finns, men partiet ”ser fram emot när regeringen lägger fram ett lagförslag som förtydligar regelverket”. 

C: Inväntar Riksrevisionens granskning

Centerpartiet har sedan höstens partistämma tagit en ny ställning i frågan om skolpengen. Efter ett stämmobeslut vill partiet att systemet ses över för att skapa lika villkor för huvudmän. Men på frågan om hur detta ska genomföras vill utbildningspolitiska talespersonen Fredrik Christensson inte svara innan Riksrevisionen slutfört sin granskning av skolpengen. 

 

– Vi vill att regelverket blir tydligare kring tilläggsbeloppen så att alla elever får det stöd som de har rätt till, och har därför drivit på regeringen i denna fråga, säger Christensson i ett skriftligt svar till Altinget på frågan om partiet är nöjda med hur tilläggsbeloppet fungerar i dagsläget. 

L: Nationell skolpeng

Ett annat parti som tagit nya beslut om skolans finansiering är Liberalerna. På höstens landsmöte klubbades igenom att partiet ska verka för en riksnorm för skolpengen som staten sätter. Detta som ett första steg mot statligt huvudmannaskap för skolan. 

– Eftersom friskolorna inte omfattas av närhetsprincipen tar de ofta emot elever från en massa närliggande kommuner. Så en friskola som tar emot elever från tio olika kommuner får tio olika skolpeng för eleverna. Detta hade löst sig om staten hade ansvaret, sa Fredrik Malm till Altinget i november när landsmötet precis hade fattat beslutet.

Också tilläggsbeloppet ska fördelas genom en riksnorm om Liberalerna får bestämma. Hur detta ska se ut vill partiet utreda vidare. Men Malm säger till Altinget att ”de skillnader i tilläggsbelopp som finns i skolsystemet är lika viktigt att åtgärda som skillnaderna mellan kommunernas grundläggande skolpeng. Med anledning av det vill Liberalerna även att det ska utredas hur tilläggsbeloppet kan regleras genom en nationell riksnorm.”

MP: Ändra tilläggsbeloppet

Liberalerna är inte ensamma om att vilja utreda tilläggsbeloppet. Miljöpartiet menar att kommunernas skolpliktsansvar är en rimlig princip som måste finnas, och att kostnaden för ansvaret ska ligga utanför skolpengen. Dessutom vill partiet utreda och ändra tilläggsbeloppet. 

– Det behöver ses över. Många kommuner har efter tolkningar av den lagändring som gjordes börjat göra avslag för elever som tidigare fått tilläggsbelopp, säger Annika Hirvonen, utbildningspolitisk talesperson, till Altinget. 

– Skolverket bör få meddela föreskrifter för hur kommunerna ska göra bedömningarna och vi vill utreda om det är bra att det är hemkommunen som fattar beslutet om tilläggsbelopp, eller om det kan skötas av en annan myndighet.  

På kort sikt vill partiet även att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska göra utbildningsinsatser i kommunerna så att besluten om tilläggsbelopp inte slår fel.

KD: Egen definition i skollagen

Kristdemokraterna vill liksom Liberalerna införa en nationell skolpengsnorm. Detta för att stärka likvärdigheten då skolpengen varierar för mycket beroende på var i landet du bor, menar partiets utbildningspolitiska talesperson Christian Carlsson. 

– Vi avvisar socialdemokratiska förslag som enbart syftar till att slå mot friskolorna och valfriheten, säger han till Altinget. 

Vad gäller tilläggsbeloppen så anser Kristdemokraterna att det behöver tillsättas en utredning om systemet för att säkra en hållbar finansieringsmodell för stödinsatser. Att flytta ansvaret för bedömning av elevernas stödbehov från kommunerna till en oberoende instans, exempelvis SPSM, bör övervägas. Liksom att flytta kostnadsansvaret för det särskilda stödet från kommunerna till staten. 

Kristdemokraterna vill också ge resursskolorna en egen definition i skollagen samt tillsätta en utredning för att se över det särskilda stödet och tilläggsbeloppen för elever i behov av särskilt stöd.

– Situationen för resursskolorna är akut, och lagstiftningsarbetet för att säkerställa att eleverna med de största behoven kan få det stöd de behöver, borde ha börjat för längesedan. 

SD: Samma för alla

Sverigedemokraterna anser att skolpengen ska vara samma för alla elever och att elever i behov av särskilt stöd ska få det via andra ersättningar. ”Om Riksrevisionen kommer fram till att förändringar krävs tar vi ställning till det då”, skriver partiet till Altinget. 

Sverigedemokraterna vill liksom flera andra partier att skolan ska få ett statligt huvudmannaskap. Detta eftersom skolpengen ”varierar kraftigt beroende på hur mycket respektive kommun satsar på skolan.”

M: Anpassa skolpengen

Också Moderaterna vill invänta Riksrevisionens granskning innan partiet tar ställning till skolpengssystemets exakta utformning. 

– Vi vill att alla elever ska ha likvärdiga villkor i skolan, där man självklart anpassar skolpengen så att barn får resurser utifrån sina egna unika behov. Vi välkomnar att Riksrevisionen nu gör en större översyn av skolpengen, och kommer att studera resultatet av deras rapport när den släpps i sommar, säger utbildningspolitiska talespersonen Lars Hjälmered. 

rep@altinget.se