Landsbygdsminister Peter Kullgren försvarar ålfiskeplaner
(Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet)
Regeringens öppning för ett fortsatt ålfiske följer Sveriges ållinje i EU-sammanhang, enligt Peter Kullgren (KD). Det följer också det faktum att kustfisket på ål är ett immateriellt kulturarv. ”Men allting bygger också på att vi klarar av att ha en ålförvaltning så att inte ålen försvinner”, säger han.
Antalet glasålar i europeiska vattnen har minskat med över 95 procent sedan 1970-talet. Men nu aviserar regeringen en kursändring i ålfiskepolitiken, genom att öppna för att stoppa utfasningen av ålfisketillstånd.
{{toplink}}
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) nämner flera skäl bakom uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten, som hämtar flera ordalydelser från motioner som lagts fram av bland andra Skånemoderaterna.
– Grunden till det får man väl ändå säga är dels hela vår argumentation kring att ha kvar ett begränsat hållbart ålfiske. För det är ju det faktum att från 2015 så är Ålakustens kulturarvsförening upptagen i Sveriges nationella förteckning över immateriella kulturarv, säger Kullgren till Altinget och fortsätter:
– Sedan sker det dels med tanke på hur väl, får man väl ändå säga, Sverige har arbetat med sin ålförvaltning.
Ministern pekar på att det aktuella fisket sedan 2012 har minskat med 95 procent.
– Och vi har inget fiske alls längs Västkusten. Där är ju också älvarna inte lika utbyggda, så där har ålen mer fri vandring.
Peter Kullgren pekar på att Sverige arbetar aktivt i EU-sammanhang för att det ska fortsatt ska kunna finnas ett begränsat hållbart ålfiske.
– Men också att man minimerar fångsten av exempelvis glasål, alltså ålyngel, som andra nationer fiskar, säger han.
Behöver ni stärka åtgärderna mot det illegala fisket?
– Inget illegalt fiske är ju okej. Tittar vi i fisket generellt så är vi väldigt nöjda över att vi kom framåt med nya fiskekontrollförordningen under mitt ordförandeskap i Jordbruks- och fiskeriministerrådet, säger Kullgren och hänvisar till den trilogöverenskommelse som nåddes i våras.
– Men det är klart att olagligt fiske alltid ska beivras. Så det är klart att det är en viktig aspekt.
Hur påverkar det nationellt att ni nu skickar ut en signal om att ålfisket eventuellt kommer fortleva?
– Allting bygger ju på att som det är nu så har vi ju beslut i botten som gör att någonting – som vi har tagit upp som ett kulturarv – onekligen kommer att dö ut om vi inte går framåt. Och det är ju det vi vill testa nu, säger Peter Kullgren och fortsätter:
– Men allting bygger också på att vi klarar av att ha en ålförvaltning så att inte ålen försvinner. Det är ju det centrala, för annars försvinner ju det kulturarvet ändå.
Flyttat på ålfiskestopp
Regeringen har även tidigare skickat liknande signaler om att gynna ålfisket genom att följa en öppning i EU-regelverket som medger att det utvidgade ”ålfiskestoppet” inte längre behöver läggas när fisket är som störst.
{{toplink}}
Enligt Kullgren finns det flera fördelar i den stängningsperiod som antogs.
– Det är också en stängningsperiod som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram. Och det vi är väldigt noga med, är att ha samma period som Danmark. Nu kommer vi ju få det, säger han.
Ser andra större bovar
Samtidigt påpekas det ofta i debatten att det inte är det EU-reglerade fisket till havs som har störst påverkan på ålbeståndet utan vattenkraften. Peter Kullgren pekar bland annat på att regeringen lägger 50 miljoner kronor under kommande år på akvatiska restaureringsåtgärder, bland annat för att öppna upp fler vandringsvägar.
– För sen är det klart, ska ålen överleva så behöver vi ha ål som både kan vandra upp och vandra tillbaka för att föröka sig. Och det är ju det vi behöver se till.
Enligt Kullgren är uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet är ett steg för att stilla den frustration som finns.
– Sedan är vår uppfattning att EU:s hela ålförordning behöver ses över. För det som vi fokuserar mest på nu är ålfisket i haven. Och mycket av fisket är ju i insjöar. Där har vi ett ganska omfattande glasålsfiske, som gör att man plockar upp ålyngel på ett ställe, sätter ut dem på ett annat ställe, och fiskar upp dem där, säger han.
”Insjöfiskeåtgärder behöver skärpas”
Han ser det som en framgång att Sverige, tillsammans med Tyskland och Estland i december begärt att kommissionen ska titta särskilt just på fisket av glasål och hur det påverkar hela ålbeståndet inför nästa års kvotförhandlingar.
– Och vi blir fler och fler som också påpekar att vi skulle behöva se över hela EU:s ålförvaltningsplan, som ju täcker mer än bara fisket i havet. För gör vi det här rätt – ser vi att vi håller fisket begränsat och att vi kommer framåt i det här – så vill vi ju också bevara det kulturarv som det de facto är. Det är hela grundanledningen till att vi har bett Havs- och vattenmyndigheten att titta på det här nu.
Behövs grundreglerna ses över?
Samtidigt som han efterfrågar att det görs ett rejält omtag av hela ålförordningen från 2007, konstaterades det 2020 att endast två av 19 aktuella länder efterlevde regelverket.
Handlar det inte snarare om bristande implementering av regelverket än att regelverket behöver ses över?
– Nu är det ju ett tag sedan vi på EU-nivå tog fram det. Men det är klart att det alltid handlar om efterlevnad. Man kan sätta upp vilka regler som helst, men lever vi inte upp till det så får vi ju inte avsedd effekt, säger Kullgren (KD) och fortsätter:
– Men det är lite för stort fokus på ålen bara under tiden när vi förhandlar den samtidigt som andra kvoter tas i den stora fiskeförhandlingen som sker i december. Och den missar ju målet, till del kan vi tycka, eftersom mycket av fisket av vår sker i insjöar.
Vill se allmän EU-skärpning
Samtidigt har det inte hänt tillräckligt mycket i andra länder i EU, som påverkar ålbeståndet betydligt mer, anser Kullgren.
– Det behöver vi ju varva upp. Att vi fick med oss Tyskland och Estland på den här uppmaningen till kommissionen, är ju ganska skarpt. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna sätta ännu mer press på det framåt, genom det samarbete som vi har. Så att vi kommer till bukt med det som jag ändå måste säga ser som ett grundproblem.
Han ser ingen risk med signalen om att Sverige börjar svänga och öppna upp för en kursändring nationellt.
– För det första så är det inget annat land som har så reglerat fiske som vi har. Vi har verkligen gått före här också. Sedan finns det ju inget prat om, mig veterligen, att fiskelicenser inte skulle få föras över från en generation till en annan i något annat land.
Pål Jonson: Jag tycker inte människor ska vara rädda
Poppis i EU-klassen: Sverige ett av de länder med flest vänner i rådet
