Poppis i EU-klassen: Sverige ett av de länder med flest vänner i rådet
Sverige är ett av de länder som flest EU-länder samarbetar med i ministerrådet – och slår därmed högre än sin viktklass, enligt en studie från Göteborgs universitet. Finland och Danmark står Sverige närmast – men olika allianser byggs beroende på sakfråga.
BRYSSEL. Sverige är det land i EU som flest medlemsländer säger sig samarbeta med i ministerrådet, näst efter tungviktarna Frankrike och Tyskland, samt Nederländerna. Detta trots att Sverige endast är det tionde största landet i EU räknat till befolkning.
Det visar en nyligen publicerad studie från Göteborgs universitet, genomförd i samarbete med Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
Studien pekar på sambandet mellan att ha ett högt så kallat nätverkskapital – det vill säga att vara ett medlemsland som andra pekar ut som en frekvent samarbetspartner – och möjligheter att påverka politiska utfall. Att ha många vänner i rådet är med andra ord viktigt för att få igenom sin politik.
Sverige stabil fyra
Att Sverige slår över sin vikt i ministerrådet är dock inte nytt. Faktum är att Sverige blivit rankad fyra bland de mest frekventa samarbetspartnerna även när studien genomförts tidigare år.
– För Sveriges del så är det ju väldigt stabilt. Sverige ligger högt och det är väldigt begränsad rörelse från år till år, säger Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Sieps och en av de forskare som ligger bakom studien, till Altinget.
Rent generellt är det ganska små rörelser över tid i mönster av vilka medlemsländerna samarbetar med. Ett undantag är Nederländerna som efter brexit har ersatt Storbritannien i topptrion tillsammans med Tyskland och Frankrike, och därmed gått om Sverige – ett resultat av en aktiv strategi från Nederländernas sida att vara mer proaktivt, enligt Markus Johansson.
Inte heller tycks det roterande EU-ordförandeskapet spela någon betydande roll för att öka länders nätverkskapital, enligt studien, trots att ordförandelandet då ofta tvingas samarbeta mycket bredare än i vanliga fall.
Duktiga tjänstemän
Exakt varför Sverige är ett av de länder som rankas så högt är inget som studien utreder.
Eva Sjögren är chef för EU-samordningen på Regeringskansliet. I ett avsnitt av Sieps Podcast, där just den här studien står i fokus, ger hon sin förklaring till vad som kan göra Sverige till en så attraktiv samarbetspartner.
– Jag tror att skälet till att vi legat så högt är att vi har väldigt pålästa förhandlare i Bryssel. Det finns också en sorts logik i det svenska agerandet i Bryssel, man förstår Sverige. Det i kombination med att vi har pålästa tjänstemän, som också ofta är duktiga på engelska, säger hon i podden.
Att Sverige har ett öppet och transparent sätt att jobba och samarbeta kan också vara en orsak, enligt Eva Sjögren.
– Jag tror att det här att man kan lita på Sverige, att vi har ett öppet sätt, vi delar med oss av information. Det är någon slags nyckel till att vi ligger högt i popularitet också på golvet, när vi förhandlar.
Markus Johansson på Sieps säger att det är svårt att säga vad det är som gjort att enskilda länder rankas som de gör. Han håller med om att Sveriges höga placering mycket väl kan ha att göra med hur svenska förhandlare generellt sett agerar.
– Det kan ju naturligtvis också ha att göra med vad det är för typ av positioner som intas. Alltså hur centralt placerad man så att säga är i de positionerna man tar i olika frågor, säger han.
Geografi och intressefrågor styr
Vem man samarbetar mest med styrs till stor del av geografisk närhet, enligt studien. Man samarbetar med andra ord gärna med grannländer, i Sveriges fall Finland och Danmark.
Samtidigt visar studien på att länder med gemensamma intressen och liknande samhällssystem har en större tendens att samarbeta med varandra. Om länderna ligger nära varandra på den så kallade GAL-TAN-skalan, som bygger på sociala och kulturella värden, ser också ut att ha en viss betydelse för att man samarbetar i högre grad, liksom synen på europeisk integration.
Däremot skiftar inte samarbetena länderna emellan nämnvärt vid exempelvis regeringsbyten mellan höger och vänster.
– Så att det finns liksom lite olika dynamiker som kan påverka det här. Men det är svårt att riktigt sätta fingret på exakt vad det är som är avgörande, säger Markus Johansson.
Roswall: Gemensamma språk och värderingar
Förklaringarna ovan bekräftas av Sveriges EU-minister Jessika Roswall (M), som lyfter fram de nordiska grannländerna, men även de baltiska staterna som nära allierade.
– När det gäller de nordiska länderna så pratar vi delvis samma språk. Och vi har samma värderingar, säger hon till Altinget, och lyfter fram skogsfrågan som ett exempel där man jobbar nära Finland.
Även hon pekar på att det inte bara handlar om geografi.
– Jag tror att när man är ett lite mindre land – eller medelstort som Sverige – så måste man alliera sig lite med olika länder beroende på vad det gäller för fråga, säger ministern.
Vad gäller frihandelsfrågor, som är viktiga för Sverige, nämner Roswall både Portugal och Irland som nära allierade medan Irland och Belgien är nära samarbetspartners när det kommer till exempelvis rättsstatsfrågor.
I frågan om budget, där Sverige driver en restriktiv linje i EU-kretsen, är Nederländerna en sedan länge nära allierad, men även Irland och Tjeckien lyfts fram av EU-ministern.
Utanför eurosamarbetet – inte negativt
Att Sverige står utanför eurosamarbetet pekas ibland ut som en faktor som gör att Sverige tappar inflytande inom EU. Det är dock inget som den här studien visar.
Faktum är att efter de tre länderna i topp så följs listan av tre länder som står utanför eurosamarbetet: Sverige, Danmark och Polen.
– Även när vi testar det i mer avancerade modeller så kan vi inte konstatera att det finns någon negativ effekt av att stå utanför, säger Markus Johansson på Sieps.
– Även om man naturligtvis kan diskutera om det hade kunnat se ännu bättre ut om man var med.
Landsbygdsminister Peter Kullgren försvarar ålfiskeplaner
De värnpliktiga inte med när Försvarssverige möts
