Regeringen vill se fler studentbostäder – men lättade byggkrav kritiseras

Regeringen vill sänka kraven på bland annat tillgänglighet för att göra det enklare och billigare att bygga studentbostäder. Åtgärden är efterlängtad av Studentbostadsföretagen, men får skarp kritik från Funktionsrätt Sverige. ”Den stora risken är att vi inte skapar ett samhälle för alla”, säger generalsekreterare Nicklas Mårtensson. 

Regeringen ger Boverket i uppdrag att föreslå betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder för att minska kostnaderna för att bygga studentbostäder.

Bland annat menar regeringen att regler om dags- och solljus samt skydd mot buller är krav som ska lättas. Men också kraven på tillgänglighet vilket fått organisationen Funktionsrätt Sverige att rikta kritik. 

Generalsekreterare Nicklas Mårtensson tycker att inriktningen på uppdraget tyder på en kortsiktighet och att det är ett steg tillbaka för samhället.

– Den stora risken är att vi inte skapar ett samhälle för alla. Att vissa personer hamnar på undantag. Vi vill ha ett samhälle för alla där man tar hänsyn till den mänskliga mångfalden och att man ska kunna befinna sig i olika samhällsmiljöer, säger han till Altinget. 

Kan ge fler bostäder

Stina Olén, vd på Studentbostadsföretagen, välkomnar regeringens initiativ och ser uppdraget som ett viktigt steg för att fler studentbostäder ska byggas till rimliga priser. 

– Förändrade krav kan göra att vi kan bygga billigare och bättre utformade bostäder för studenter. Framförallt att det kan blir fler studentbostäder, det är det vi vill uppnå. Studenter har en begränsad plånbok så vi behöver göra allt vi kan för att studenter ska få tillgång till en bostad, säger hon. 

Finns det som du ser det några risker med att sänka kraven för tillgänglighet? 

– Nej, jag tror egentligen inte att det gör det. Alla är måna om att det är bra och väl anpassade krav. Vi har också högt ställda mål om att studentlivet ska vara tillgängligt även om man har ett funktionshinder. Detta handlar om att anpassa en mindre andel av de egna boenden som nyproduceras. Och med den omflyttning som vi har i branschen kan vi alltid frigöra anpassade bostäder till de som behöver, säger Stina Olén.

En andel av bostäderna 

Nicklas Mårtensson tycker dock inte att det är en bra lösning att kraven på tillgänglighet begränsas till en andel av studentbostäderna och till gemensamma utrymmen. 

– Den första personen som bor där kanske inte kommer ha behovet men nästa kanske har, eller kompisar som är där. Principen baseras på samhällets mångfald, det har inte att bara att göra med om den som bor där har ett behov, det handlar också om att ha en miljö som fungerar i olika situationer, vid graviditet, att farmor kommer på besök, eller tillfälliga behov.

Nicklas Mårtensson menar samtidigt att utrymmen inte måste vara jättestora för att göra skillnad utan att det handlar om att hålla vissa mått i exempelvis toalett och sovrum. 

– Där kan man anpassa tydligt enligt byggnormer med tydliga mått och ändå få det att fungera, så det är ju ett sätt att göra det utan att exkludera.

Samtidigt tycker han att det i grunden positivt att man ser till att det kan byggas fler bostäder. 

– Men då vill vi att studenter med funktionsnedsättning ska kunna bo där.

Boverket ej rekommenderat

Genom åren har Boverket i olika sammanhang landat i rekommendationer om att man inte ska anpassa tillgänglighetskraven. Nu hoppas Stina Olén på en konstruktiv dialog med branschen och att det nya uppdraget leder till faktiska förslag på ändringar. 

– Tillgängligheten har varit det som man ha haft svårt att ändra och Boverket har landat i att man hellre avstår än att man förändrar det regelverket, säger Stina Olén. 

Boverket får 1 000 000 kronor till uppdraget under 2023 och uppdraget ska redovisas till landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 april 2024.

{{toplink}}

Forrige artikel Antalet nya utredningar sköt i höjden förra året Antalet nya utredningar sköt i höjden förra året Næste artikel Energimyndighetens spåkula: Stort elbehov och ett myller av osäkerheter Energimyndighetens spåkula: Stort elbehov och ett myller av osäkerheter
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.