Läxhjälp föreslås ta plats i alla elevers scheman

Läxhjälp ska finnas på alla skolors schema, föreslår en ny utredning. Dessutom ska det bli mer lovskola under läsåret och språkstärkande sommarskola. Det ska inte vara obligatoriskt för eleverna, däremot för huvudmännen.

Anna Westerholm är i dag avdelningschef över läroplaner vid Skolverket. Men sedan drygt ett år tillbaka har hon också varit särskild utredare. Nu överlämnar hon utredningen om mer tid till undervisningen till utbildningsminister Anna Ekström (S).

Alla förslagen rör elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet. Men Anna Westerholm förklarar att inom den gruppen finns det många olika elever. De som är nära ett godkänt, de som är långt ifrån ett godkänt, nyanlända eller elever med funktionsnedsättning som inte fått rätt stöd.

Läxhjälp finns redan i dag på många skolor, men i utredning föreslås det att huvudmännen nu blir skyldiga att anordna detta. Det ska kallas studietid och ska erbjudas alla elever i grundskolan årskurser 4-9.

– Vi har inte lagt in det i timplanen, men det ska vara i anslutning till elevens skoldag. Det ska inte ligga på kvällen, säger Anna Westerholm till Altinget.

Det kostar drygt 207 miljoner kronor och ska finansieras av statsbidrag. Men statsbidraget för läxhjälp som finns i dag räcker inte till, så det behöver också ökas.

Mer lovskola

Utredningen skulle också se över frivillig och obligatorisk lovskola. Men om det ska vara obligatoriskt måste det prövas gentemot grundlagen då det kan strida mot elevens rörelsefrihet. Därför föreslår Westerholm att den ska fortsatt vara frivillig för eleven.

Men huvudmännen ska bli skyldiga att anordna mer lovskola än vad som krävs i dag, föreslår Westerholm.

– Vi utökar det med 25 timmar utöver de 50 timmar som finns i dag. Det ska också läggas på läsårslov då det är lättare att bemanna och lättare när det är i anslutning till elevens undervisning.

Redan i dag är det svårt att få lärarbemanning till lovskolan, eftersom det är frivilligt för lärare.

– Det är därför vi är tveksamma till att föreslå utvidgningar. Vi ser att skolorna brottas med de här problemen, säger hon och tillägger:

– Vissa löser det med övertidsersättning, men det är inte hållbart. Andra schemalägger lärare på lovskola genom att dra ner på deras tid i ordinarie undervisning. Det är ett dilemma, därför föreslår vi inte att det ska utökas till fler årskurser än årskurs 9.

Språkstärkande sommarskola

Från delen i uppdraget om förlängd skolplikt för nyanlända lämnas inga förslag. Enligt utredningen är det väldigt få nyanlända som inte påbörjar en gymnasieutbildning inom tre år. Det är inte proportionerligt när det handlar om så få elever, förklarar Westerholm.

Däremot föreslås språkstärkande sommarskola. Karlstad kommun är ett exempel som anordnar svenska för nybörjare under sommaren. Det bör därför ändras så att statsbidraget för lovskola även kan användas för detta.

Utredningen lämnar också ett tillägg om att läsårets längd borde utredas.

– Det är våra bedömningar. Vi hade inte det i uppdrag, men många lyfter att det långa sommarlovet inte är bra för alla elever. Det ser vi i forskningen också, att det blir ett kunskapstapp för många elever under sommaren, säger Anna Westerholm.

Beslutskedja: Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolan

4/3
2020
5/3
2020
12/4
2021
26/4
2021
26/4
2021
4/5
2021
1/9
2021
21/1
2022
25/1
2022
1/3
2022
23/8
2023

Forrige artikel Regionerna om fas 3: ”Har blivit en tävling” Regionerna om fas 3: ”Har blivit en tävling” Næste artikel Överblick: Lättnader för uppehållstillstånd och åtgärder för gömda kvinnor Överblick: Lättnader för uppehållstillstånd och åtgärder för gömda kvinnor
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.