Lista: Budgetförslagen som redan offentliggjorts

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förbereder sig för tisdagens promenad från finansdepartementet till riksdagen. Men redan nu har delar av budgeten för nästa år presenterats.

Budgetpropositionen för 2023 har förhandlats fram mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Men hur mycket av förslagen från Tidöavtalet som ryms återstår att se.

Det ekonomiska läget kan sätta stopp för större reformer.

– Det är ett dystert läge. Många känner av en hög inflation och vi går in i en lågkonjunktur. Så det är tufft för många, både hushåll och företag, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare sagt till Altinget.

På tisdag överlämnar hon propositionen till riksdagen som ska ta ställning till förslagen, en hel del som redan är kända.

Regeringens och Sverigedemokraternas förslag

Miljö och energi

Tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel från den 1 januari 2023. Motsvarar en kostnad på 6,7 miljarder kronor.

Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värmeverk inom EU:s utsläppshandelssystem.

Industriklivets anslag höjs med 600 miljoner kronor för industrins omställning och utveckling av koldioxidinfångning.

40 miljoner kronor till Sveriges geologiska undersökning (SGU) i förstärkt anslag för att utreda platser för koldioxidlagning.

Ytterligare 356 miljoner kronor till European Spallation Source (ESS) i Lund. Forskningscentret har försenats till följs av tekniska utmaningar och pandemin, uppger regeringen.

Stöd för att återställa och anlägga våtmarker permanentas med 200 miljoner per år. Totalt innebär det att våtmarkerna får 300 miljoner nästa år, att jämföra med 325 miljoner i år och 350 miljoner 2021.

A-kassan

5,8 miljarder avsätts under nästa år för att behålla den höjning av a-kassan som infördes under pandemin.

Försvar

Försvarsanslaget stärks med drygt 5 miljarder. Senast 2026 ska utgifterna motsvara 2 procent av bnp, Natos mål för medlemsländerna.

Vård, omsorg och fritid

300 miljoner kronor för en gemenskapssatsning som ska förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering, varav:

  • 145 miljoner kronor i riktade medel till kommunerna och regionerna för samtal med äldre, framför allt de som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende.
  • 50 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för att motverka ofrivillig ensamhet.
  • 25 miljoner kronor till idrottsrörelsens arbete med idrott för äldre.
  • 75 miljoner kronor till civilsamhällesorganisationer som arbetar med att motverka ofrivillig ensamhet även bland andra än äldre.
  • 5 miljoner kronor till arbetet med en nationell strategi inom området.

50 miljoner kronor för att förbereda införandet av ett så kallat fritidskort för barn och unga. Senare, 2024 och 2025, ska 700 miljoner kronor avsättas för stödet. 

50 miljoner kronor för att utveckla användning av Fysisk aktivitet på recept (FaR).

20 miljoner kronor till Bris nationella stödlinje.

40 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för att metoden Bostad först ska införas i syfte att motverka hemlöshet.

{{toplink}}

Ytterligare 1 miljard kronor för fler vårdplatser. Totalt innebär det 2 miljarder i riktade bidrag, ett så kallat prestationsbaserat stöd, till regionerna för arbetet att öka antalet vårdplatser nästa år.

1,7 miljarder för förlossningsvård och kvinnors hälsa. En förstärkning på 200 miljoner av den överenskommelse med SKR som funnits sedan 2015. 2021 och 2022 uppgick medlen till 1,5 miljoner, en nivå den nya regeringen planerar att återgå till 2024 och 2025.

100 miljoner kronor för inrättandet av en nationell vårdförmedling.

300 miljoner kronor för primärvårdens tillgänglighet i landsbygd. 

Rättsväsendet och brottsförebyggande åtgärder

900 miljoner kronor i förstärkt anslag till polisen, varav 300 miljoner ska användas till fler polisanställda och 400 miljoner ska användas för ökade kostnader i samband med det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023.  

Förstärkningar av myndigheters anslag:

  • 166 miljoner kronor till Säkerhetspolisen.
  • 168 miljoner kronor till Åklagarmyndigheten.
  • 49 miljoner kronor till Ekobrottsmyndigheten.
  • 36 miljoner kronor till Sveriges domstolar.
  • 3,5 miljoner kronor till Kriminalvården.
  • 7 miljoner kronor till Rättsmedicinalverket
  • 9 miljoner kronor till Brottsoffermyndigheten.

Brottsförebyggande rådet får ytterligare 42 miljoner kronor för ett nationellt stöd i kommunernas brottsförebyggande arbetet och 10 miljoner kronor för utvärderingar, analys och liknande.

10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete

484 miljoner kronor för en tillfällig subventionering av LVU-placeringar på SiS-hem.

200 miljoner kronor i utbyggnad av föräldraskapsstödprogram.

Skolan

Enligt regeringen ska 1 558 miljoner tillföras till skolans område, varav:

  • 685 miljoner kronor ska gå till ökad tillgång till läromedel.
  • 600 miljoner till att anställa och utbilda fler speciallärare.
  • 100 miljoner kronor till lovskola i lägre årskurser.
  • Riksrekryterande spetsutbildningar får bidrag på 25 miljoner kronor.
  • 75 miljoner kronor till så kallade sociala team i skolan.
  • 50 miljoner kronor till inrättandet av jour- och akutskolor.
  • Specialpedagogiska skolmyndighetens får ytterligare 10 miljoner.
  • Skolinspektionens anslag förstärks med 8 miljoner kronor.
  • 5 miljoner ska gå till Läslyftet, kompetensutveckling för lärare.

Integration

Förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck förstärks med 50 miljoner kronor. Totalt uppgår därmed satsningen till 350 miljoner kronor för 2023.

100 miljoner kronor avsätts för idrottsrörelsen att öka idrottande i utsatta områden.

Ökat stöd med 20 miljoner kronor till organisationer som främjar kvinnors och flickors organisationer i utsatta områden.  

50 miljoner kronor för att stärka och utveckla det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomshälsovården, däribland BVC. Det dubbla föreslås för 2024, sedan 200 miljoner 2025.

Infrastruktur

Regeringen avsätter 600 miljoner kronor ytterligare för Post- och telestyrelsens stöd för bredbandsutbyggnad 2023. Medlen motsvarar nästintill de som aviserats att användas från EU:s återhämtningsfonden under de kommande åren.

Reseavdraget behålls i sin nuvarande form men milersättningen höjs till 25 kronor per mil, vilket beräknas sänka de statliga skatteintäkterna med 1,6 miljarder.

Satsningen på laddstationer aviseras till 1,09 miljarder kronor för 2023, utöver aviserade medel till Klimatklivet.

250 miljoner tillförs till vägunderhållet, samtidigt som 750 miljoner kronor från planerat järnvägsunderhåll flyttas till vägsidan.

Bostad

Än så länge har inga kostnadssatta förslag presenterats för bostadsområdet, utöver att medel kommer avsättas för investeringsstödets fortsatta avveckling efter riksdagsbeslutet 2021 samt stödet till Bostad först. Bostadsminister Andreas Carlson uppger att en omläggning av bostadspolitiken kommer presenteras i budgetpropositionen.

Forrige artikel Regeringen vill införa statlig skolpengsnorm – så tycker kommunerna Regeringen vill införa statlig skolpengsnorm – så tycker kommunerna Næste artikel Överblick: Skolansvaret utrett och C presenterar partiledarkandidater Överblick: Skolansvaret utrett och C presenterar partiledarkandidater
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.