Regeringen vill införa statlig skolpengsnorm – så tycker kommunerna

Hur skolpengen ska reformeras har länge varit en het fråga. S-regeringen ville ge mindre till fristående skolor, medan den nya regeringen har aviserat att man avser att införa en statlig norm. Enligt Altingets enkät föredrar en stor del av kommunerna skolpengssystemet som det är. 

Drygt en femtedel av kommuncheferna som har besvarat Altingets enkät ser ingen anledning att ändra skolpengssystemet. Vissa kommunchefer sticker ut i sina åsikter om skolans finansiering. Altinget har pratat med en som vill att staten ska ta större ansvar och en som absolut inte vill se en statlig norm. De har bett om att få vara anonyma.

Vill se större statligt ansvar

En av kommuncheferna som Altinget har pratat med vill se ett större statligt ansvarstagande, och menar att dagens skolpengssystem slår mot likvärdigheten.

– Det är upp till kommunerna hur mycket som satsas på skolan. I dag styr boendeorten hur det går i livet. 

– På glesbygden får skolor stänga för att de inte har lärare. Då har inte barnen samma rätt i hela landet. Därför kan jag tycka att man ska överväga en statlig skolpeng med kompensatoriska åtgärder som kan kompensera glesbygdskommuner. 

Kommunchefen pekar också på att en lågkonjunktur kommer slå olika hårt mot kommunerna. 

– Vi går in i ett väldigt svårt 2023 och ska spara flera miljoner. Det gör ondare om du ska spara om du har den lägsta skolpengen. 

Kommundirektören anser även att staten bör jämställa beräkningsunderlaget. 

– Till exempel hur mycket lokalerna ska få kosta, hur stor del av skolpengen som ska få gå till skollokaler. Det är mer rättvist att man har en grundpeng och möjligtvis kompensatoriska åtgärder som staten sätter än att varje kommun sätter sitt.   

”Hur skulle staten fördela bättre?”

Alla kommunchefer delar dock inte bilden av att ett statligt ansvar för skolpengen skulle innebära ett mer likvärdigt system. Enligt en annan kommundirektör som Altinget pratat med kan det snarare bli tvärt om. 

– Hur skulle en statlig myndighet fördela en skolpeng på ett bättre sätt till våra elever i kommunen, än vad vi kan som finns på lokal nivå? 

– Man säger förstatliga skolan, men skolan är ju väldigt statligt styrd. Skulle man sätta sig och fördela hundratals miljarder från staten ut på skolor? Vi ser inte att en statligt fastställd skolpeng skulle innebära något positivt, snarare tvärt om. 

Bankgaranti för friskolor

En kommundirektör ser en annan orättvisa med skolpengssystemet: Att kommunen tar risken när friskolorna går utan.

– Jag inte kan förstå att jag som kommundirektör alltid ska ha beredskap om en friskola går omkull. 

För att förebygga detta borde staten kräva en bankgaranti så kommunen kan driva vidare verksamheten till barnen kan omplaceras. 

– När man bygger så bygger man med en bankgaranti. Är det så att bygget inte går ihop finns det pengar så jag kan slutföra bygget. Men en friskola kan sluta i december och så ska jag som ansvarig ta över det här.  

{{toplink}}

Beslutskedja: Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan

22/12
2020
5/7
2021
15/3
2022
29/3
2022
13/10
2022
18/10
2022
21/10
2022
3/11
2022
8/11
2022
21/3
2023
4/4
2023
6/4
2023
28/4
2023

Forrige artikel Norges försvarschef: Därför måste vi öka beredskapen ytterligare Norges försvarschef: Därför måste vi öka beredskapen ytterligare Næste artikel Lista: Budgetförslagen som redan offentliggjorts Lista: Budgetförslagen som redan offentliggjorts
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.