Malin Björk (V): ”Man kan få igenom saker i parlamentet om man jobbar hårt”

BRYSSEL. I ett ovanligt öde EU-parlament där de flesta redan åkt till sina hemländer för att valkampanja går Malin Björk ensam i sitt kontor och plocka ner saker i flyttlådor, efter 15 års arbete i parlamentet. De första fem som politisk sakkunnig för vänstergruppen, de senaste tio som parlamentariker.

– Det känns lagom så det känns jättekul att lämna över. Det har jag vetat ganska länge att jag inte skulle ställa upp för en tredje mandatperiod.

Hon beskriver tiden i parlamentet som intensiv. Och de 15 åren i den europeiska politikens centrum har delvis ändrat hennes uppfattning om Europaparlamentet.

– Innan jag ens satte foten i parlamentet så tänkte jag att det här är bara en stor koloss och det går inte att få någonting gjort. Och det har både bekräftats och inte. Man kan få igenom saker här om man jobbar hårt.

EU-kritiken består

Trots det består EU-kritiken i grunden, precis som inom hennes parti. Bland annat menar Björk att redan EU:s fördrag fastslår att det är en marknadsliberal politik som ska råda och att medlemsländerna måste underkasta sig den, vilket omöjliggör en annorlunda ekonomisk politik.

– Till exempel nu är vi tillbaka i åtstramningspolitiken igen och att det ska centralstyras från Bryssel. Och det är ju för att man utgår från liberala dogmer.

Hon kritiserar också bristen på insyn i de olika EU-institutionerna och menar till exempel att de som parlamentariker inte har någon insyn i det EU-kommissionen gör.

– Så ska det inte vara. Det ska inte vara hemliga möten. Det ska inte vara massa lobbyister. Det ska inte vara massa fuffens och korruption.

Hon ger inte heller mycket för det inom EU-parlamentet populära påståendet att parlamentet är ett högst demokratiskt organ.

– Tillåt mig le. För vi i Sverige är bland de bästa i klassen med 50 procent valdeltagande. Det finns vissa som sitter här på 20-25 procent valdeltagande. Så att säga så är förmätet.

Starkaste minnena: möten med migranter och lagstiftningsarbete

Några av hennes starkaste minnen är från möten utanför parlamentet som representant för det. När hon kring 2015 reste för att träffa de migranter som EU skulle lagstifta om. Hon var både i Grekland, bland annat vid flyktinglägret Moria som brann ner, och i Niger längs den rutt som migranter tar för att ta sig till Europa. 

– Att med egna ögon se vad som händer där med flyktingar som blir strandade och prostitutionen där och folk som blev tillbakapressade från Libyen och som utsatts för tortyr. Det är ju starka minnen, säger Björk.

– Ska man jobba med de här frågorna så tycker jag faktiskt att man måste ut och se vad som händer.

Bland de starkaste minnena inom parlamentets väggar lyfter Malin Björk fram arbetet med vissa lagar. Särskilt två som hon har varit parlamentets huvudansvariga för: Vidarebosättningsprogrammet, som sätter ramarna för hur EU:s medlemsländer ska ta emot kvotflyktingar framöver. Och människohandelsdirektivet – en uppdatering av EU:s lag om människohandel som vidgar definitionen till att även omfatta sådant som påtvingad surrogatmoderskap eller olagliga adoptioner samt ger brottsbekämpande myndigheter nya redskap.

Malin Björk är nöjd med resultaten och med att ha lyckats få med sig en majoritet av parlamentet.

– Det har varit kul att förhandla. Jag är bra på att få med mig och bygga en majoritet.

En parlamentariker kan påverka mycket

Att påverka som ensam representant för sitt parti och en av bara 37 ledamöter i EU-parlamentets minsta partigrupp – Vänstern – har varit en utmaning. Men Malin Björk menar att hon har lyckats dels eftersom hon har haft ett nära samarbete med rörelser som drivit på frågor hon jobbat med. Dels för att hon arbetat hårt som förhandlare – hon menar att det för ett litet parti blir särskilt avgörande vem som representerar det.

– Jag har haft väldigt snabba förhandlingsfötter. Det gäller att bygga majoriteter om du vill få någonting gjort. Vi förlorade vad gäller flyktingpolitiken men jag fick igenom det här med vidarebosättningsförslaget genom att jag förhandlade mig till en majoritet som till och med splittrade [konservativa och kristdemokratiska] EPP-gruppen så att en tredjedel röstade med mig.

Bland de saker hon är stoltast över är det nätverk hon och ett fåtal andra parlamentariker från vänstergruppen, de gröna, socialdemokraterna och liberalerna drog igång 2014 för att verka för sexuell och reproduktiv hälsa. Det vill säga bland annat aborträtten. Även om det är medlemsstaterna som lagstiftar om aborträtten var de i nätverket fast beslutna om vikten av att EU-parlamentet skulle ta ställning för abort för att skicka en viktig signal.

– Vi gick in i våra grupper och sa: aldrig mer missar ni en omröstning kring det här. Sedan 2014 har vi inte förlorat en enda.

Ytterligare en utmaning för ledamöter som bara har en eller två personer i parlamentet är att det krävs att de har koll på allt. Tillhör man ett parti med 5-6 ledamöter kan man åka lite mer snålskjuts och dela upp ämnena mellan sig, säger Björk.

För hennes del har det inte varit möjligt att exempelvis bara svara på mediefrågor om de lagar som tillhört de två utskott hon har suttit i. Hon har behövt kunna svara på frågor om allt annat också.

– Det är nog unikt. Så är det inte för riksdagsledamöter.

Feministiska framsteg

Av de frågor hon brinner särskilt för tycker hon att parlamentet gjort mest framsteg vad gäller jämställdhet och feminism. Något som har att göra med att det också funnits ett engagemang inom kommissionen för de frågorna.

– Den svenska kommissionären [Ylva Johansson] var intresserad. Den maltesiska med. Och jag är väldigt kritisk till Ursula von der Leyen [EU-kommissionens ordförande]. Men hon gick in och sa att hon ville jobba med de här frågorna. Så vi har fått mer gjort den här mandatperioden.

På frågan vad hon kommer sakna när hon lämnat sitt uppdrag som EU-parlamentariker trevar Malin Björk lite och säger att det kanske är det politiska inflytandet i och med att hon har kvar engagemanget. Men fyller i att hon nog kommer få utlopp för det – även om hon ännu inte bestämt vad som sker härnäst.

– Jag kommer fortsätta att brinna för det jag tror på. Så jag tror att jag kommer landa någonstans där jag får utlopp för det.

Att likt Jonas Sjöstedt, som tidigare varit EU-parlamentariker och nu är Vänsterpartiets toppnamn inför valet, göra comeback i Europaparlamentet är uteslutet säger Björk. Men politiken är hon kanske inte helt klar med.

– Politiken hemma kan ju fortfarande vara intressant. Det stänger jag inte dörren för.

natacha@altinget.se