Migrationsverket: Förslagen för att skydda anställda räcker inte
Det räcker inte att ta bort namnen på anställda när någon underrättas om beslut. Det anser flera myndigheter som läst utredningsförslagen som ska minska våld, hat och trakasserier mot tjänstemän. ”Inte där hoten börjar”, säger Helene Hedebris, jurist på Migrationsverket.
Utredaren John Ahlberk lämnade i början av året sina förslag till regeringen på hur skyddet av offentliganställda kan stärkas. Då hade han fått tydliga direktiv från justitieminister Gunnar Strömmer (M) om att lägga fram lagändringar för att skärpa straffen för våld eller hot mot tjänstemän och minska exponeringen av anställdas namn.
Bland förslagen finns ett nytt brott för förolämpningar mot tjänstemän som välkomnas av remissinstanserna. Även hot som riktas till anhöriga ska bli brottsligt. Utredningen bedömer att omkring 50 personer kommer lagföras för förolämpningar mot tjänstemän årligen. En siffra som Brottsförebyggande rådet ifrågasätter.
”Mot bakgrund av att utsattheten för trakasserier bland offentliganställda är omfattande anser Brå att det inte kan uteslutas att det blir väsentligt fler fall än enligt utredningens bedömning”, skriver myndigheten.
För att hantera fler fall anser Domstolsverket att Sveriges domstolar behöver en förstärkning på fyra miljoner årligen.
Sveriges kommuner och regioner är en av de aktörer som krävt åtgärder mot hot och våld mot offentliganställda. De hade velat se ytterligare åtgärder.
– Vi hade till exempel velat se att brottet otillåten påverkan införs. En annan viktig åtgärd som vi saknar är möjligheten att låta arbetsgivaren stå som målsägare vid brott, i stället för den enskilde medarbetaren. Det skulle verkligen kunna minska den anställdes utsatthet, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR som tidigare skickat en hemställan om förslagen till regeringen. {{toplink}}
”Vill tvinga myndigheten att fatta annat beslut”
Sista datum för remissinstanserna att skicka in sina synpunkter är på fredagen, den 12 april. Av de som hittills svarat välkomnas att man tar tag i frågan om våld, hat och trakasserier mot tjänstemän. Men flera myndigheter anser att förslagen är otillräckliga.
Utredningen vill bland annat att handläggarens namn ska kunna utelämnas vid underrättelse om beslut.
– Det är väl bra att kunna ta bort namnet när man underrättar om ett beslut, men det är inte där hoten börjar. Man är inte arg över beslutet utan man vill försöka tvinga myndigheten att fatta ett annat beslut, säger Helene Hedebris, verksjurist på Migrationsverket, till Altinget.
Förra året fick myndigheten in 50 rapporter om våld mot tjänstemän. Det är en ökning med 100 procent jämfört med 2021 och Helene Hedebris anser att utredningen har utgått från gamla rapporter.
Sedan 2015 har arbetsbelastningen och handläggningstiderna på Migrationsverket ökat, något som skapat irritation enligt Hedebris. Samtidigt har myndigheten också fått nya uppdrag kopplade till den organiserade brottsligheten. Nu får myndigheten bland annat frågor om vilka som är anställda på förvar och vilka som har kontakt med Säpo. Både Åklagarmyndigheten och Migrationsverket hade önskat större möjligheter till sekretess av personuppgifter.
– Vi ser att man försöker kartlägga vår personal. Utredningen har utgått från en situation som var för snart nio år sedan och man har inte riktigt tagit hänsyn till vad som har hänt efter det. Då var det ett annat samhälle där de flesta hoten kom från de som var missnöjda med ett beslut, säger hon.
Expert i utredningen kritisk
Att utelämna namn vid underrättelser kommer inte få någon effekt, tror Riksdagens ombudsmän (JO) som avstyrker förslaget. Även Skatteverkets rättsexpert Ellinor Eriksson menar att det inte räcker.
– Det är ju bara om det finns konkreta omständigheter i ett enskilt fall. Sedan kommer det ju ofta vara uppenbart för den som får beslutet att man inte fått namnet för att man uppfattas som ett hot. Det riskerar att öka hotbilden mot den anställde snarare än att minska den, säger Eriksson till Altinget.
Hon var själv expert i utredningen men valde att lämna ett särskilt yttrande efter att ha tagit del av utredningens förslag.
– Vi har dragit olika slutsatser om vilka åtgärder man behöver vidta. Vi tycker att det behöver göras mer.
Enligt utredningens förslag ska det fortfarande vara möjligt att ringa och få namnet på den som har fattat beslut. Utredaren John Ahlberk har vägt rätten till insyn mot skyddet av anställda och hoppas att en krångligare process ska minska hoten och trakasserierna.
Men Ellinor Eriksson är inte säker på att det blir fallet.
– Så kan det vara, men det behöver inte vara så. Folk är olika. Det finns vissa som inte skulle gå vidare och andra blir mer uppretade, säger hon.
Dolt namn för fler än poliser
Flera av remissinstanserna hade också önskat att utredningen lagt fram ett förslag om att använda en anonym beteckning i stället för namn. En sådan lagändring har regeringen redan föreslagit för polisanställda, med beslut i riksdagen i slutet av april. Men Migrationsverket hade velat se att fler yrkesgrupper omfattades.
– I alla fall för de medarbetare som är väldigt utsatta. Om man har en tjänstebeteckning kan man inte under utredningens gång få fram privata telefonnummer eller sociala mediekonton. Sedan har vi system som gör det lätt att ta reda på vem som döljer sig bakom en tjänstebeteckning, till exempel om en journalist behöver veta det, säger Helene Hedebris.
Utredningens förslag föreslås träda i kraft tidigast den 1 juli 2025.
Beslutskedja: Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet
Det räcker inte att ta bort namnen på anställda när någon underrättas om beslut. Det anser flera myndighe…
Läs mer2024
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2024
Magdalena Andersson vill göra upp med ”marknadskaoset”
Klubbat: Riksdagen säger ja till säkerhetszoner
