Miljarder till Klimatklivet men beräkningar dröjer

”Rätt satsning i rätt tid.” Så beskriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) regeringens budgetprioriteringar på klimatområdet, men beräkningar av vilka utsläppsminskningar åtgärderna ger dröjer till budgetpropositionen.

De borgerliga partierna har inte alltid varit anhängare av Klimatklivet, men har ändrat uppfattning genom åren. När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på onsdagseftermiddagen presenterade budgetnyheter på klimatområdet var Klimatklivet ett av de anslag som särskilt lyftes fram.

Anslaget till klimatinvesteringar kommer att ökas med 800 miljoner kronor under nästa år, därmed hamnar det på nästan fem miljarder kronor. Året därpå planerar regeringen att skjuta till två miljarder kronor jämfört med vad som är aviserat tidigare, det innebär en nivå på tre miljarder kronor för år 2025.

– Den här regeringen tror på långsiktiga insatser som ger effekt. Klimatklivet är ett bra exempel på det. Vi fortsätter med det som fungerar och släpper det som inte fungerar, säger Pourmokhtari.

Våtmarker och lastbilar

Utöver detta prioriterar regeringen ett marknadsintroduktionsstöd för tunga eldrivna och andra miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner samt ett tillfälligt motsvarande stöd för lätta ellastbilar. Under nästa år handlar det om nästan en miljard respektive 450 miljoner kronor.

Pourmokhtari utlovar även medel till en skrotningspremie för den som skrotar sin bil med förbränningsmotor och köper eller leasar en elbil. Hur premien ska utformas återkommer regeringen till efter dialog kring statsstödsreglerna med EU-kommissionen.

– Det kommer ytterligare detaljer efter dialogen, säger Pourmokhtari.

Dessutom ska det öronmärkta anslaget för att återväta våtmarker öka med 155 miljoner nästa år, utöver de redan aviserade 200 miljonerna.

Det framgick inte vid pressträffen om regeringens prioriteringar innebär en ökning av klimat- och miljöbudgeten genom att medel tillförs från reformutrymmet eller om det innebär att övriga anslag skärs ned. Enligt Pourmokhtari är den kommande klimat- och miljöbudgeten i en liknande storlek som den förra, utan att ge någon närmare precisering än så.

Ministern: Kalkyler stämmer sällan

Inte heller svarar Pourmokhtari vid pressträffen på vilka utsläppsminskningar regeringen beräknar av de presenterade klimatåtgärderna.

– Den här budgeten visar tveklöst på den här regeringens ambitioner på klimatområdet. Det är rätt satsningar i rätt tid, säger hon och utlovar beräkningarna av utsläppsminskningar i den klimathandlingsplan som regeringen ska presentera senare i höst.

På ytterligare frågor om utsläppskalkyler svarar klimat- och miljöministern att det ska komma en prognos i budgetpropositionen, men visar tydligt en irritation inför journalisternas frågor efter regeringen klimatberäkningar.

– Någonting som jag kan påpeka är att jag tycker att man verkligen tar ut förlust i förväg när man håller på och påpekar huruvida man kommer nå mål eller inte. De flesta som gör kalkyler över hur våra utsläpp kommer att se ut får ju sedan en överraskning när man sedan efter det gångna året tittar på vad resultatet blir. Det finns många rörliga faktorer i det här, säger Romina Pourmokhtari.

Nöjd branschorganisation

Beskedet om en klimatpremie för ellastbilar och skrotningspremie landar väl hos branschorganisationen Transportföretagen.

– Marknaden för eldrivna lastbilar har knappt kommit igång, inte ens en procent av lastbilsflottan är elektrifierad och inköpspriserna är mycket höga. Regeringens satsningar är därför viktiga för att transportsektorn ska kunna möta den gröna omställningen, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, till Altinget.

Forrige artikel Granskningen avslutad – Muf får behålla bidrag Granskningen avslutad – Muf får behålla bidrag Næste artikel Belgisk integration inspirerar Johan Pehrson Belgisk integration inspirerar Johan Pehrson
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.