Miljömålsberedningen i startgroparna – tufft uppdrag väntar
Regeringen är i färd med att bemanna den parlamentariska Miljömålsberedningen. Uppdraget som väntar – med skogen och EU:s krav i fokus – kommer inte bli någon enkel politisk promenad. ”Svårt” säger Naturskyddsföreningen om uppdraget. ”Men inte omöjligt”, säger LRF.
Senast nästa vecka ska samtliga riksdagspartier har skickat in sina nomineringar på ledamöter till nya Miljömålsberedningen, enligt det brev som gick ut till partikanslierna från miljödepartementet före jul.
Ett uppdrag ligger redan och väntar på att en parlamentarisk beredning ska stå redo att börja arbeta. Men det är inget enkelt uppdrag. Tvärtom kommer uppgiften att bli mycket svår för parlamentarikerna att lösa. Det säger Naturskyddsföreningens Louise Karlberg, avdelningschef för skog och jordbruk.
– Jag har svårt att se hur Miljömålsberedningen ska hantera det här. Direktivet präglas av klassiskt svenskt önsketänkande, säger hon till Altinget.
Hur Sverige ska klara EU:s krav
Enligt uppdraget, som har legat klart sedan i slutet av förra mandatperioden, ska Miljömålsberedningen ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden för biologisk mångfald samt upptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Framför allt är det skogen och svenskt skogsbruk som står i centrum.
Problemet, enligt Louise Karlberg, är att direktivet saknar tillräcklig verklighetsförankring.
– Det vore bättre att våga ställa frågan hur man anpassar och stärker skogsnäringen, trots att biomassauttaget måste minska framöver. Det är bättre att vara tydlig och låta Miljömålsberedningen titta på hur man ska klara det, istället för att drömma om mer av allt, säger hon.
Samtidigt ser Louise Karlberg god anledning till att ha goda förhoppningar. EU:s politik som rör ekosystemen och biologisk mångfald beskriver hon som otroligt progressiv.
– Då är det bra att Sverige har gett Miljömålsberedningen det här uppdraget att ta fram en samlad strategi. Det är positivt, säger hon och återkommer till att det är nödvändigt för Sverige att släppa idén om att kunna klara EU-kraven och samtidigt ha ett fortsatt högt biomassauttag, säger hon och fortsätter:
– Det vore bättre om direktivet slaktade de förhoppningarna en gång för alla.
LRF: Inte omöjligt
Även LRF:s Gunnar Lindén, naturvårdspolitisk expert, beskriver det uppdrag som Miljömålsberedningen ska ta sig an som väldigt svårt.
– Men inte omöjligt, fortsätter han.
I grova drag är organisationen nöjd med de direktiv som S-regeringen beslutat om.
– Vi har länge lyft behovet av en politisk överenskommelse om vad vi vill med skogen. Därför är vi väldigt positiva till uppdraget. Det kan vara ett sätt att komma bort från konflikten kring skogen, säger han.
En avgörande del för en överenskommelse om vad Sverige vill med skogen, enligt Lindén, är att enas om en tolkning av åtagandena från EU och de internationella målen för biologisk mångfald. Han nämner bland annat den återkommande konflikten om hur skyddad natur ska mätas och bokföras, där bland andra LRF anser att Sverige valt en onödigt strikt hållning.
– För mig handlar det om behovet av ställningstagande om vad vi vill med skogen, att få långsiktiga spelregler. Det viktiga här är att politiken sätter ner foten. Var man sätter ner foten, var balansgången ska gå är en fråga för politikerna. Sedan får vi finna oss i det, vi och Naturskyddsföreningen och alla andra, säger Gunnar Lindén.
Kan leda till ändrade nationella miljömål
I direktiven finns en skrivning om att titta på de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om:
”När nu nya skärpa internationella åtaganden för både skydd av biologisk mångfald och klimat ska implementeras kan det finnas anledning att analysera om målen och dess preciseringar är ändamålsenligt formulerade för att hantera de avvägningar och målkonflikter som kan uppstå.”
Det är en skrivning som Louise Karlberg beskriver som oroande och hon frågar sig vad som är avsikten med den. För Gunnar Lindén är det däremot självklart att det ingår i Miljömålsberedningens uppdrag att skruva i miljömålssystemet. Enligt honom är det dags för miljömål som går att nå och som är förenliga med varandra.
– Vi behöver mål att sträva mot, men inte med en så enorm klyfta som i dag. I dag är det ingen av parterna som ser något skäl att gå varandra till mötes. Då har man förlorat hela syftet med målstyrning, säger han och tillägger:
– Minskar man klyftan, då blir det inte lika relevant för olika aktörer att komma med orimliga krav.
Byte av ordförande
Senast den 16 januari ska riksdagspartierna ha lämnat in sina nomineringar på ledamöter till Miljömålsberedningen. Därutöver ska regeringen även utse en ordförande som efterträder Emma Nohrén, som nu sitter i riksdagen för MP. Ordföranden brukar inte vara någon av de som partierna nominerar, utan ska vara mer neutral.
Den 2 december 2024 ska slutbetänkandet vara klart.
Räddningstjänsten först på tur när regeringen återinför civilplikt
Granskning av partiernas redovisning av partibidrag avslutas
