Mindhammar räds inte gd-bytet från AF till Migrationsverket
(Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Maria Mindhammar lämnar Arbetsförmedlingen (AF) för Migrationsverket, och så sent som i juni fick Anders Ferbe gå från rollen som ordförande. Men Mindhammar tror inte att ledningsbytet skadar kontinuiteten på AF. ”Gd:s betydelse har minskat över tid”, säger hon.
– Hade jag trott att det hade varit avgörande för Arbetsförmedlingen att jag var kvar så hade jag inte tackat ja till mitt nya uppdrag. Jag är inte orolig, för AF har en bra överdirektör som vikarierar och ledningsgruppen är fulltalig. Organisation och myndighet fungerar, säger Maria Mindhammar till Altinget.
Känner ingen oro
För trots att Anders Ferbe uttryckte stark kritik mot petningen, och trots att Maria Mindhammars tid som generaldirektör har kantats av utmaningar sedan hon tillträdde i december 2019, så upplever hon att det stormar mindre kring AF i dag än tidigare.
{{toplink}}
– Det är en ny politik och en ny regering, alla vill sätta sin prägel. Men det är ett lugnare läge i dag. Det finns saker att ta tag i, men jag känner ingen oro. Arbetsförmedlingen är en robust myndighet.
På frågan vad hon är mest nöjd med under sin tid som gd, svarar hon: ”Kraftfullheten i att tillsammans med medarbetare visa på vad som är viktigt och sedan genomföra det”. Hon nämner kraftsamlingen kring ungdomsgarantin.
– Och under coronapandemin fick vi ytterligare 100 000 inskrivna men gjorde ändå ett bra jobb, säger Maria Mindhammar.
Berömmer medarbetarna
Den stora reformeringen av AF har också varit en utmaning.
– Så som januariavtalet lade fram reformeringen, så undrade jag om det skulle finnas några lokala kontor kvar, och kommunerna reagerade. Att jobba på en myndighet där man känner att regering och riksdag inte tycker att vi gör ett bra jobb, det är slitsamt. Men det gjorde vi.
Därefter tillägger hon snabbt: ”Men det är inte min insats, det är medarbetarnas.”
Arbetsförmedlingen har i dag ungefär 11 000 anställda, 3 000 färre än när du tillträdde. Vad har det betytt för möjligheten att fullgöra uppdraget?
– Vi har i alla tider varit en viktig spelare lokalt, och samspelet med kommunerna har varit avgörande. Men ofta har kommunerna inte tyckt att Arbetsförmedlingen har räckt till.
– Jag är övertygad om att AF har gjort ett viktigt arbete som även handlat om att rusta människor på sikt. När då så många kontor lades ned så saknade man dem. Då har kommuner fått gå in i de uppgifterna, som kanske objektivt sett egentligen är deras arbete, men där AF nu saknades.
Ändrade spelplanen
Hon nämner också hur reformer som Rusta och matcha fick en stor inverkan på arbetet.
– Då blev det en annan spelplan. Vem skulle man nu ha kontakt med? Det är viktigt att framöver reda ut de olika aktörernas uppdrag, vem som gör vad.
Utrikes födda är en av de grupper ni jobbar med på Arbetsförmedlingen. Har du någon gång tänkt ”Varför gör man inte bara så här?”, någon lärdom som du kan ha nytta av på Migrationsverket?
– Nej det kan jag inte påstå. Ju fler uppdrag i staten som jag haft, desto mer inser jag att integration och migration är så sammanflätade. Vikten av det har man sett inom skola och arbetsmarknad. Det kräver kompetens i samhället, att myndigheter, kommun stat samarbetar. Och det tar tid.
– Man kan tycka vad man vill om migration, det är inte min uppgift som statstjänsteman. Men har man migration så måste man ta till vara den möjlighet som finns och jobba med integrering och det är fortsatt viktigt för oss.
Hur går tankarna kring ditt nya uppdrag på Migrationsverket?
– Jag har visserligen inte satt mig in i arbetet ännu, men jag känner myndigheten sedan gammalt. Precis som Arbetsförmedlingen har den genomgått en tuff period, med flyktingvåg och Ukrainakris. Jag upplever dem som en flexibel myndighet.
{{toplink}}
– Det blir viktigt att se över arbetssätt och att stötta medarbetare i att fatta rättssäkra beslut. Som på andra ställen kommer mycket att handla om digitalisering, tillgänglighet och effektivitet.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) sade på presskonferensen att de genomför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vad tänker du om det?
– Vi ser att det händer mycket på migrationsområdet. Det handlar om sänkt antal kvotflyktingar och om flera utredningar som är på gång, flera av dem startade på den gamla regeringens tid. Så det finns ändå ett ganska brett stöd inom regering och riksdag, och det ger bra förutsättningar för arbetet.
Men känner du dig bekväm med det?
– Vi får regleringsbrev och statsrådet inser vikten av att det finns förordnings- och lagstöd för att en myndighet ska kunna genomföra något. Det är en grundförutsättning och det är viktigt även för mig att det är ordning och reda.
– Sedan kan en myndighet ibland se dilemman som måste hanteras. Då måste vi ha en dialog med regeringen och det uppfattar jag att de är öppna för. Jag uttalar mig inte som privatperson, utan som myndighetschef, man får inte lägga in känslor i det.
– Jag vill inte vara en statstjänsteman med eftermälet att vi inte gjorde allt vi kan för att genomföra en reform. Vi gör allt vi kan, sedan utvärderar vi, sedan får vi vara tydliga i återkopplingen till regeringen, säger Maria Mindhammar.
Nu är jakten på mineraler igång: Ökat intresse för att undersöka norsk mark
Tidöpartierna öppnar för undantag från anmälningsplikten
