Minimilönerna fortsätter att gäcka EU-samarbetet
Mandatperiodens mest omstridda fråga på arbetsmarknadsområdet har varit EU:s minimilönedirektiv, menar Isabelle Ljungberg, kommunikationschef på LO. ”Det är jätteviktigt att förklara den svenska modellen och verkligen värna den. För den är alldeles unik och speciell. Och det har varit svårt för många att förstå”, säger hon till Altinget.
Under mandatperioden som gått har flera lagförslag på arbetsmarknadsområdet klubbats i Europaparlamentet. Plattformsdirektivet, som ska ge gigarbetare stärkt arbetsrätt, klubbades formellt i parlamentet i slutet av april efter att EU:s arbetsmarknadsministrar i mars kommit överens om detaljerna.
I april förra året antog parlamentet lönetransparensdirektivet, som syftar till att komma tillrätta med löneskillnader mellan kvinnor och män.
På samma tema klubbades även nya regler för jämställdhet i bolagsstyrelser. Senast juni 2026 ska fyra av tio, bortsett från verkställande styrelseposter, utgöras av det underrepresenterade könet i företag med fler än 250 anställda.
Samtliga är lagstiftningar som kan komma att påverka den svenska modellen, menar både LO och Svenskt näringsliv.
Striden om minimilönerna
Men mandatperiodens mest omstridda fråga har ändå varit EU:s minimilönedirektiv, säger Isabelle Ljungberg, kommunikationschef på LO, till Altinget.
– Det har varit den viktigaste frågan för oss. Det är jätteviktigt att förklara den svenska modellen och verkligen värna den. För den är alldeles unik och speciell. Och det har varit svårt för många att förstå, säger hon.
Uppgörelsen om minimilöner gick igenom EU-parlamentet i september 2022 med 505 röster för och 92 röster mot, där de svenska ledamöterna motsatte sig förslaget. Lagen är tänkt att främja lagstadgade minimilöner för att uppnå anständiga arbetsvillkor för europeiskt anställda. Länder där löner regleras via kollektivavtal ska inte påverkas av de nya reglerna, men arbetsmarknadens parter ser ändå att direktivet på sikt kan komma att hota den svenska modellen.
– Om man har en modell som är unik så är det väldigt svårt att förstå för andra. Målsättningen är att arbetare ska få det bättre och ha schyssta löner. Det är ju alla överens om, säger Isabelle Ljungberg.
Efter att Danmark väckt ogiltighetstalan mot direktivet, vilket även Sverige ställt sig bakom ligger frågan nu för avgörande. Överklagan har kommit in till EU-domstolen och de som vill ge stöd åt talan ska skicka in ansökan om att göra det, detsamma gäller de som vill stödja kommissionen. Frågan väntas avgöras i början av nästa mandatperiod.
{{toplink}}
Klimatrådets ordförande: Här behöver forskningen hjälpa regeringen
Så hade hyresgästerna röstat om det var riksdagsval i dag
