Sverige får minimilönsundantag – men säger nej ändå
Den svenska kampen mot minimilöner på EU-nivå fortsätter. Sverige har fått igenom ett undantag i direktivet. Men vill allra helst se att förslaget stoppas helt.
EU:s institutioner har enats om ett direktiv om minimilöner, som EU:s medlemsländer och parlamentet ska ta ställning till.
– Vi kommer att föreslå till riksdagen att Sverige – trots att vi uppnått viktiga förändringar i förhandlingarna – ska rösta nej till direktivet, sade Nordmark på en pressträff i veckan och konstaterade vidare att ”Vi har i Sverige aldrig velat se någon lagstiftning om minimilöner på EU-nivå”.
Undantag – men ändå nej
I direktivets lydelse undantas den svenska modellen från direktivets bestämmelser, vilket innebär att arbetsmarknadens parter även framöver kommer att ha ansvaret för lönebildningen i Sverige. Men då Sveriges överordnade inställning är att frågan bör hanteras nationellt kommer Sverige likväl att säga nej till direktivet – ett besked som LO-ordföranden Susanna Gideonsson välkomnar.
– Den svenska modellen ska värnas. Löner och villkor i Sverige ska inte bestämmas av politiker i Bryssel och inte heller i Sveriges riksdag, utan i förhandling mellan parterna på svensk arbetsmarknad, sade hon på pressträffen.
Svensk skepsis
Sveriges kamp mot minimilöner på EU-nivå har pågått i flera år. Redan när Stefan Löfven och regeringen bjöd in till socialt toppmöte i Göteborg 2017 höjdes oroade röster att EU skulle ge sig in i arbetsmarknadspolitiken. En av dessa var dåvarande europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt (M).
”Social rättvisa är en nationell kompetens eftersom vi har väldigt olika arbetsmarknadsmodeller och för att fördelning av skattepengar och bidrag sker nationellt. I Sverige nås överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, inte mellan politiker.”, skrev hon på Altinget i november 2017.
Dåvarande TCO-ordföranden Eva Nordmark, i dag arbetsmarknadsminister svarade att:
”Det är också viktigt att vara tydlig med vad den sociala pelaren faktiskt innebär. Den ska ses som ett vägledningsdokument, byggd på gemensamma värderingar och principer, inte ett verktyg för harmonisering av frågor som i huvudsak är nationellt ansvar.”
Enat motstånd
Men de som befarade att det skulle komma lagstiftningsförslag på arbetsmarknadsområdet fick rätt. EU-kommissionen vill besluta om minimilöner på EU-nivå. Och motståndet mot dessa har enat svensk höger och vänster, arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer.
Samtidigt har kommissionen under de här åren vid upprepade tillfällen försökt att lugna svenskarna. 2019 var EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit på besök i Sverige för att försöka lugna svenskarna. Men svenska europaparlamentariker gav inte mycket för det.
Och så har det rullat på. Efter att lagförslaget presenterades i oktober 2020 sade Schmit att förslaget hade ”ingen påverkan alls” på den svenska modellen. Svenska politiker och företrädare för parterna litade inte på det.
Danskarna inte heller med på tåget
Striden om den sociala pelaren har fortsatt i riksdagen. Men alla är i alla fall överens om att minimilönerna ska Sverige inte ha. Inte heller danskarna är pigga på idén. Även om den danska regeringen ännu inte sagt bu eller bä till det nya kompromissförslaget är danskarna fortsatt skeptiska. Där har partiet Enhedslisten föreslagit att danskarna ska försöka stoppa det genom att gå till EU-domstolen, då partiet menar att förslaget inte ingår i EU:s kompetensområde.
Fortsättning följer.
Så mycket tjänar generaldirektörerna
SCB lanserar nytt arbetslöshetsmått: ”Allt knepigare att höra av sig till folk”
