Ministern: Upp till Kinberg Batra att bygga upp förtroendet

Efter avslöjanden om Anna Kinberg Batras kompisrekryteringar och höga representationskostnader ifrågasätter oppositionen och forskare om den tidigare M-ledaren ska sitta kvar som landshövding. Civilminister Erik Slottner menar att det är upp till henne själv att bygga upp förtroendet.

Pressen på regeringen att agera efter avslöjandena om Anna Kinberg Batras kompisrekryteringar ökar. På tisdagen var civilminister Erik Slottner (KD) i riksdagen för att svara på frågor om länsstyrelsernas anställningsrutiner.

– Regeringen kommer att fortsätta sig hålla sig informerad om utvecklingen vid Länsstyrelsen i Stockholms län och har beredskap att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa förtroendet för myndigheten, säger Slottner i kammaren.

Socialdemokraten Peder Björk är inte nöjd med svaret.

– Det visar på den passivitet som jag tycker att regeringen har intagit i den här situationen. Civilministern har själv framhållit att han och regeringen har en beredskap för att vidta åtgärder vid behov. Jag menar att det finns behov av att vidta åtgärder och då är det dags att man gör det, säger han till Altinget.

Socialdemokraterna har däremot inte själva gått ut med krav på att Anna Kinberg Batra skulle avgå. Partiledare Magdalena Andersson menar att det är upp till Ulf Kristersson att avgöra, men kallar också landshövdingens agerande för ”omdömeslöst”. 

{{toplink}}

Avgångskrav

Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker även hon att regeringen agerat passivt.

– Jag tycker inte att hon ska sitta kvar som landshövding. Det är viktigt för att bevara förtroendet för hela vår förvaltning och för att skicka en tydlig signal till andra myndighetschefer, säger Bringselius till Altinget. 

Utöver flera ifrågasatta rekryteringar har Anna Kinberg Batra också kritiserats för sitt ledarskap och höga kostnader för representation, trots sparkrav på myndigheten. På tisdagen avslöjade Arbetsvärlden att budgeten för Kinberg Batras residens, Tessinska palatset, tredubblas i år. Dagens Nyheter har även rapporterat om att länsstyrelsen stod för delar av kostnaden för middagar som anordnats för det statliga rymdaktiebolaget SSC, där Kinberg Batra är styrelseordförande.

Rekryteringarna granskas nu av JO, Riksdagens ombudsmän, och länsstyrelsen kan vänta sig kritik, tror Louise Bringselius.

– Men oavsett om det är lagligt eller inte så måste man också vara uppmärksam på vad som är lämpligt när det gäller ledarskapet i förvaltningen och vad som är en god förvaltningskultur. 

– Anna Kinberg Batra verkar ha uppfattat sitt eget uppdrag som att hon kan styra och ställa hur hon vill, men det är inte ens egen lekstuga eller företag. Du är en del av ett system och det här provocerar människor på ett sätt som kan komma att utmana hela vårt demokratiska system, säger Bringselius, som samtidigt understryker att rekryteringar av tidigare kollegor och bekanta är ett utbrett och stort problem.

Peder Björk (S) säger att det är allvarligt om förtroendet för förvaltningen skadas.

– I synnerhet så finns det risk att det minskar förtroendet för länsstyrelserna som har en otroligt viktig roll runtom i landet. För att lösa sina uppgifter måste man ha allmänhetens förtroende och det blir verkligen naggat i kanten.

Fortsatt förtroende 

Erik Slottner håller inte med om att regeringen skulle vara passiv i frågan.

– Regeringen håller sig både informerad och uppdaterad om läget. Det är vad jag kallar en aktiv myndighetsdialog som vi har med myndigheterna och naturligtvis extra mycket när det är uppståndelse på en myndighet, säger han utanför kammaren.

Regeringen har fortfarande förtroende för Anna Kinberg Batra, är Slottners besked.

– Vi har 367 myndigheter i Sverige och till dess någonting annat sägs så har vi förtroende. Nu är det upp till myndighetschefen själv att se till att förtroendet kan stärkas utifrån den förtroendekris som ändå har uppstått, säger Erik Slottner som inte vill svara på när gränsen går för att förtroendet skulle vara förbrukat.

”Börjar från fel ände”

Enligt Louise Bringselius strider Anna Kinberg Batras agerande helt mot principerna för statsförvaltningen, dels opartiskheten men också att meriter ska avgöra vem som får en tjänst – inte nätverk. Att man anställer tidigare kollegor eller bekanta är ett vanligt, men stort, problem, enligt förvaltningsforskaren.

– Det är grundläggande i en demokrati att alla människor ska få tillgång till de här positionerna. Därför är det så principiellt viktigt att agera tydligt och kraftfullt när man så flagrant utmanar den principen.

Ju längre regeringen väntar med att agera i detta fall desto större blir skadan, menar Louise Bringselius.

– Man behöver se helheten här. Det är tillräckligt problematiskt med rekryteringarna men lägger du dessutom till middagarna som inte fakturerats förrän i efterhand, vilket tyder på att man inte tänkt göra det, och den toxiska ledarstilen – då är det för mycket.

Mellan 2017 och 2019 ledde Louise Bringselius den statliga utredningen Tillitsdelegationen. Hon hade önskat att regeringen hade en närmare kontakt med myndigheterna, utöver instruktioner och regleringsbrev, för att fånga upp eventuella problem i organisationen.

– Politiken behöver kliva fram och se till att man har ett öga på hur ledarskapet fungerar och vad som sker inne i verksamheten. Man ska ha armlängds avstånd, men det betyder inte att man ska abdikera från sitt ansvar, säger hon.

I stället för att utreda ett utökat tjänstemannaansvar, för anställda i staten, tycker Louise Bringselius att regeringen borde hålla rent framför sin egen dörr.

– Man börjar från fel ände och pekar på de som är ute på golvet, när man borde se över sitt eget ansvar. {{toplink}}

Forrige artikel S-ledaren om Kinberg Batras rekrytering: ”Omdömeslöst” S-ledaren om Kinberg Batras rekrytering: ”Omdömeslöst” Næste artikel Regeringens flygoffensiv: Sänkt skatt och regionala plan Regeringens flygoffensiv: Sänkt skatt och regionala plan
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.