Myndighetsmålet att halvera utsläppen från resorna tas vidare

Naturvårdsverket får i uppdrag att ro i hamn ett mer konkret arbetssätt för hur myndigheter ska gå före och minska utsläppen från tjänsteresorna. Samtidigt uppmanas 94 myndigheter redan i dag till fler digitala möten, trots att samordnande myndigheten inte fått medel för ändamålet.

Regeringen har tagit vidare ett antal av de styrmedelsförslag som tagits fram i Miljömålsrådets senaste rapport. I ett regeringsuppdrag får Naturvårdsverket nu ansvaret att dels ta fram ett koncept för intern klimatväxling, dels ta fram förslag till regeringen om hur de formella kraven på myndigheterna att minska utsläpp från resor och transporter kan skärpas och styras.

Men de ska också se till att tillsammans med Upphandlingsmyndigheten lämna förslag på hur upphandlingar av både tjänsteresor, och tjänster relaterade till tjänsteresor, ska kunna kravställas mer utifrån miljöaspekter.

I det senare fallet finns det exempelvis redan i dag identifierade hinder att inte myndigheter kunnat upphandla med krav biojetbränsle när de upphandlat flygresor, medan det i de två tidigare uppdragen redan i dag finns ramar att hämta inspiration ifrån.

Inspiration finns att hämta

Bland annat har flera regioner och kommuner redan egna system för klimatväxling, där utsläppstyngre resor betalar in en extra premie till en pott som sedan går till att subventionera mer klimatsmarta resealternativ.

– Allt utgår från att leva upp till kraven i Klimathandlingsplanen om att staten ska gå före i omställningen – och minska växthusgasutsläppen från transporter , säger en regeringskälla. 

Miljömålsrådets förslag till övergripande mål var att alla de aktuella myndigheterna, framför allt de 187 som omfattas av miljöledningssystemförordningen, ska halvera utsläppen från tjänsteresorna mellan 2019 och 2030. 

Blandat mottagande i remissrundan

Förslaget, som ansågs både för ambitiöst och för svagt bland remissinstanserna, ska nu konkretiseras under det kommande året av Naturvårdsverket. Det innebär bland annat att ta fram de formella kraven på myndigheterna att främja klimatsmarta transportsätt och mötesformer, och uppföljningsbara mål, samt att ämna förslag på hur detta ska styras och regleras.

Regeringen har dock tagit till sig av en av kritikernas främsta invändningar. Vissa myndigheter, såsom Tullverket, Kronofogden och Sjöfartsverket, ansåg att det är svårt att nå målen utan att den egna verksamheten drabbas negativt.

“Undantag ska preciseras för verksamheter och delar av verksamheter där krav riskerar att försvåra myndigheterna att fullgöra sitt uppdrag, detta gäller särskilt samhällskritisk verksamhet“ skriver Regeringen i uppdragsbeskrivningen.

Finns redan både mjuka och hårda uppdrag på området

Den ansvariga myndigheten för arbetet, Naturvårdsverket, har ännu inte hunnit bita tag i uppdraget som kom i början av juni.

Men redan finns det flera relaterade kravställande och uppmuntrande styrmedel på området. Bland annat omfattas 94 myndigheter, till skillnad från 60 myndigheter de senaste åren, av uppdraget att de anställda ska delta i Trafikverkets REMM-projekt, som syftar till att minska utsläppen genom att uppmuntra till fler digitala möten.

Hittills har det projektet också varit framgångsrikt. Bland annat har det visat sig att deltagande myndigheter sedan starten 2011 minskat sina koldioxidutsläpp från tjänsteresor med 25 procent per anställd efter de första sex åren, jämfört med åtta procent i övriga myndigheter.

För projektledaren på Trafikverket, Ulf Pilerot, är det nu ett digert arbete att samordna myndigheternas insatser för fler resfria möten. 

– REMM är ett viktigt omställningsprojekt och det ställer krav på Trafikverket att 94 myndigheter har i sitt regleringsbrev att de ska delta i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket. Både generaldirektören och chefer har bekräftat att vi behöver svara upp mot det. Men i det egna regleringsbrevet nämns detta inte, det kan man ha synpunkter på, säger Pilerot till Altinget

Forrige artikel Var fjärde ny utredning saknar fortsatt utredare – Finansen sämst Var fjärde ny utredning saknar fortsatt utredare – Finansen sämst Næste artikel Dadgostar (V):  ”Allt kommer inte lösas med vinstförbud” Dadgostar (V): ”Allt kommer inte lösas med vinstförbud”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.