Nationellt vårdkösystem kan korta köer – men SKR är kritiska
Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att se över hur ett nationellt vårdkösystem kan se ut och riktvärden för antal vårdplatser och beläggningsgrad. ”Olyckligt” säger Marie Morell (M), SKR, men Läkarförbundet är positiva. ”Vi jobbar redan själva mycket med metodstöd”, säger Levi Siljemyr, Västra Götalandsregionen.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att bland annat analysera och föreslå mål- och riktvärden för vårdplatser och beläggningsgrad, inklusive särskilda mål för intensivvården.
Samtidigt ska E-hälsomyndigheten genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdkösystem kan tas fram.
”Större kostym”
Syftet med uppdragen är att öka tillgången till hälso- och sjukvården och använda all den befintliga kapacitet som finns. Därigenom kan väntetider kortas för patienterna och arbetsmiljö för vårdens personal förbättras, hoppas regeringen.
– Svensk sjukvård behöver en större kostym. Vårdplatserna behöver bli fler och primärvården behöver byggas ut, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett uttalande.
Vårdplatser och beläggningsgrad
Syftet med uppdragen är att korta de rekordlånga vårdköerna, skapa en nationell överblick över tillgången på vård och minska överbeläggningar som ofta tvingar fram utlokaliseringar. Syftet är även att skapa bättre arbetsförhållanden för för personalen.
Socialstyrelsen ska ta fram förslag på målsättning för antalet vårdplatser och beläggningsgrad på sjukhusen på både regional och nationell nivå. En genomsnittlig beläggningsgrad på 85–90 procent har diskuterats.
- Ta fram separata mål för intensivvården.
- Stödja regionernas produktions- och kapacitetsplanering.
- Ta fram en metod så att regionerna kan planera sin kapacitet bättre.
Bättre på att planera
Socialstyrelsen ska ta fram ett metodstöd till regionerna för att skapa en bättre och mer strategisk produktions- och kapacitetsplanering.
Regeringen skriver att regionerna måste ”utveckla förmågan att bedöma vårdbehovet, kapaciteten i vården, identifiera flaskhalsar och se till att kapaciteten används optimalt.”
VGR: Eget metodstöd
Enligt Levi Siljemyr, enhetschef produktionsstyrning av köpt vård på koncernkontoret i Västra Götalandsregionen, är informationen om myndighetsuppdragen kortfattade.
– Vi inväntar mer information, men är positiva till alla initiativ som leder till förbättrad tillgänglighet. Förhoppningsvis blir det något som skulle kunna förbättra verksamheten, men vi jobbar redan själva mycket med metodstöd, säger han till Altinget.
Behöver regionerna hjälp att planera?
– Jag tror att man lyssnat in regionernas utmaningar via Tillgänglighetsdelegationens arbete. Det är säkert många regioner som lyft att man har behov av stöd för planering.
Han menar att det finns många utmaningar i själva planeringen just nu.
– I vanliga fall är efterfrågan och behovet av vård ganska stabilt och planeringsbart. Men yttre faktorer som coronapandemin har visat att behov, arbetsformer och kompetensförsörjning kan bli svåra att förutse.
Tom kapacitet
Levi Siljemyr exemplifierar med planering inför vinterkräksjuka och halkolyckor som är återkommande under vinterhalvåret.
– Vi vet att det inträffar varje år och att akutmottagningarna ofta blir överösta av folk som halkat. Samtidigt vet man aldrig när eller hur ofta det inträffar och vi kan inte ständigt stå med tom kapacitet och vänta ”utifall att”.
SKR kritiskt
Men beskedet om ett påbörjat arbete mot ett nationellt vårdkösystem har däremot inte landat väl hos intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Det är viktigt att frågor om tillgänglighet och vårdplatser lyfts i debatten, men det blir olyckligt om regionerna inte själva får ta det fulla ansvaret för hur de planerar och dimensionerar vården. För att säkra en jämlik vård är det bra med nationella mål, men att staten pekar ut hur regionerna ska arbeta blir inte bra för patienterna, vårdens personal eller för invånarna, säger Marie Morell, (M) ordförande för sjukvårdsdelegationen, SKR i ett uttalande.
Läkarförbundet positivt
Men Läkarförbundet stödjer regeringens initiativ och tycker att regionerna misslyckats med att ”lösa vårdplatsfrågan på egen hand”. De menar också att situationen med för få vårdplatser ”drabbar både patienter och läkare”.
I en skriftlig kommentar till Altinget säger Läkarförbundet:
”Idag har många av landets sjukhus en alldeles för hög beläggningsgrad vilket både hotar patientsäkerheten och våra medlemmars arbetsmiljö. Regeringens beslut är ett viktigt steg i rätt riktning och i linje med Läkarförbundets krav, men mer kommer att behöva göras för att fler vårdplatser ska bli verklighet.”
Artikeln har uppdaterats.
Damberg föreslår sänkt bensinskatt och en tusenlapp till varje bilägare
Skolutredning får nytt uppdrag – ”S vill slippa frågan i valrörelsen”
