Nattågen till Jämtland hänger löst utan budgettillskott
(Foto: Henrik Montgomery / TT)
Ökade löpande priser gör det svårt att fortsatt kunna driva den upphandlade nattågstrafiken till Jämtland, menar Trafikverket, som i budgetunderlaget begär förstärkning och inflationsjustering av budgetpotten till nästa år.
Ökade bränslekostnader och andra indexökningar gör att redan befintliga avtal i den upphandlade trafiken ligger pyrt till i år. Det menar Trafikverket i budgetunderlaget, som begär ett tillskott på 42 miljoner redan i vårbudgeten för att täcka årets kostnader.
– I samband med att vi upphandlar nya avtal så får vi ta hela den prognoshöjning som har varit de senaste åren. Det innebär att det blir ganska stora pengar vid varje förnyelse av avtalen, säger Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket, till Altinget. Han fortsätter:
– Vi har haft ett par avtal som har förnyats, och då har de tagit ganska mycket pengar.
Och även om det redan planerats att budgeten ska utökas nästa år med närmre 50 miljoner kronor till strax över en miljard, räcker inte heller det.
Myndigheten begär ytterligare 194 miljoner kronor till den samlade potten och pekar annars på att bland annat nattågstrafiken till Jämtland med det eventuella tillägget till Trondheim, tillsammans med bland annat stöden till tågen i Bergslagen, annars inte kan förlängas.
– Det handlar om en prioritering. Det är inte så att vi inte önskar att genomföra detta, utan vi tror att det är bra åtgärder. Så vi hoppas att vi får medel för det, säger Lennart Kalander.
Gotlandstrafiken, som står för närmre hälften av den totala upphandlingspotten, får däremot tillsammans med flygupphandlingen och nattågstrafiken till norra Norrland fortsatt finansiering om nuvarande planerade budgetutrymme behålls.
Anpassning för ny kostym
Men myndigheten flaggar samtidigt för ökade kostnader framöver även för dessa, inte bara på grund av indexeringsökningar.
– Utan när nya nattåg kommer i trafik kommer även räntekostnaderna på de nya vagnarna göra att de kostnaderna också kommer att öka. Men det sker framför allt efter 2030, säger Lennart Kalander.
En joker i sammanhanget är också var den nu pågående upphandlingen av Gotlandstrafiken från 2027 landar, fortsätter Kalander.
– Det får vi följa upp löpande.
Vill se automatisk uppräkning
För att råda bot på en del av det ökade kostnadspusslet och minska på osäkerheten inför framtiden, föreslår Trafikverket att anslaget som idag bestäms årligen till ett fast belopp, istället ska räknas upp i delar via den allmänna prisutvecklingen.
– Det är ju ett speciellt anslag, eftersom den inte finns med i nationella planen, utan den går vid sidan om. Och det innebär att det inte räknas inte upp i någon form av automatik, vilket många av våra andra anslag gör, säger Lennart Kalander.
Att mer medel behövs till den upphandlade trafiken är annars ett återkommande bud från Trafikverket i budgetunderlagen. Men tillvägagångssättet att förespråka en övergång till ett anslag som följer prisutvecklingen automatiskt är däremot nytt, fortsätter avdelningschefen för den nationella planeringen.
– Nu blev det så tydligt att det blev ganska stora kostnadsökningar på de avtal som förnyades, i och med att vi haft en väldigt stor indexutveckling, säger Lennart Kalander.
Vägupprustning - men utan att ta av järnvägen
Samtidigt begär myndigheten att Tidösamarbetet ska skjuta till ytterligare medel utöver den befintliga nationella planen för att stärka vägunderhållet.
Tillskotten på först 1,5 miljarder nästa år till den planerade potten på nästan 17 miljarder, föreslås också växa kontinuerligt, för att sluta på ytterligare sex miljarder kronor från år 2028.
Till skillnad från tidigare år, föreslås ingen omprioritering i ramen för att finansiera tillskotten. Neddragningar på järnvägsunderhållet har möjliggjort tillskott till vägsidan bland annat år 2022, men så är inte fallet i årets underlag.
{{toplink}}
Tror på mer klirr från EU-kassan
Efter flera års uppmaningar om att Trafikverket borde kunna få in mer medfinansiering via EU-medel, görs i årets budgetunderlag även en ytterligare uppmaning till att skjuta till mer budgetmedel till den potten nästa år.
Dagens nivå på 550 miljoner kronor för både 2024 och 2025 borde i stället för den planerade nivån utökas med ytterligare 400 miljoner nästa år, till totalt 950 miljoner. 2026 bedöms även ytterligare EU-stöd kunna plockas hem, och myndigheten begär en förstärkning till totalt en miljard kronor.
Tillskottet till nästa år bygger dock delvis på att myndigheten får grönt ljus på ett antal ansökningar säger Anneli Malmberg, nationell koordinator för EU-fonden CEF, till Altinget.
– Det är en prognos som bygger på antaganden om vad vi tror vi kan få träff på kring de ansökningar som skickats in. Det stängde en stor utlysning i januari, och resultatet av den ansökningsomgången får vi besked om i juli. Men vi tror att vi ska kunna få träff på ansökningarna från svenskt håll.
Ministern efter kritiken mot sammanslagningar: ”Det kommer att ta tid att analysera”
S: Låt alla högskolor införa egna antagningskrav
