Naturvårdsverket: 2030-målen nås inte med sänkt reduktionsplikt

Klimatmålen till 2030 kommer inte att nås vid en omfattande sänkning av reduktionsplikten, konstaterar Naturvårdsverket som trots uteblivna besked från regeringen nu presenterar sitt underlag till höstens klimathandlingsplan.

Oenigheten mellan Tidöpartierna om reduktionsplikten fördröjde Naturvårdsverkets arbete med det underlag som ska ligga till grund för höstens klimathandlingsplan. Fortsatt saknas svar på vilken nivå reduktionsplikten ska ligga på framöver och tuffa förhandlingar är att vänta i Regeringskansliet när Sverigedemokraterna vill ner på EU-minimum.

Trots uteblivna besked kunde Altinget tidigare i veckan berätta att Naturvårdsverket nu ändå lägger fram sitt underlag, om än med stora osäkerheter.

– Det går inte att uppskatta ett gap, eftersom vi inte vet nivån. Så, rapporten blir till viss del ofullständig, skulle man kunna säga, sade projektledaren Katarina Wärmark.

I underlaget konstaterar myndigheten att målen till 2030 inte kommer att nås vid en omfattande sänkning av reduktionsplikten, som också skulle göra det svårare för Sverige att klara sina åtaganden gentemot EU. 

Altingets gratis nyhetsbrev

Krävs omfattande investeringar

Till 2045 bedömer myndigheten att Sverige tagit flera steg framåt. Utsläppen bedöms minska med omkring 70 procent efter höjda ambitioner i EU, investeringsplaner i näringslivet och nationella styrmedel. Det innebär ett utsläppsgap på 9–12 miljoner ”om Sverige fullt ut använder möjligheten till kompletterande åtgärder”.

– Våra bedömningar förutsätter att den pågående elektrifieringen av industri och transporter kan skalas upp, både på kortare och längre sikt. Det kommande decenniet behöver vi framför allt omfattande investeringar i vindkraft och elnät, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning. 

Men för att nå 2045-målet lyfter Naturvårdsverket utöver reduktionsplikten också fram ett annat särskilt styrmedel som centralt, nämligen EU-förslaget om utsläppsnormer för nya tunga fordon, såsom lastbilar. 

Genomförs det senare förslaget skulle utsläppsgapet minska med mer än en miljon ton, vilket tillsammans med bland annat ytterligare elektrifiering skulle få ner utsläppsgapet med två miljoner ton.

Det antagandet baseras dock på att staten tar ett stort kliv fram för att bland annat stärka elnäten och elproduktionen och därtill satsar stort på att möta kompetensförsörjningsbehoven framöver.

{{toplink}}

Forrige artikel Hälften av riksdagspartierna nära spärren Hälften av riksdagspartierna nära spärren Næste artikel Bostadsministern kallas till utskottet efter mörka byggprognosen Bostadsministern kallas till utskottet efter mörka byggprognosen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.