Naturvårdsverket varnar för ytterligare nedskärningar
Naturvårdsverket befarar ytterligare neddragningar av anslagen till miljö- och klimatarbetet. I sitt budgetunderlag inkluderar myndigheten en lång lista över vilka följder det får – från problem att genomföra EU-lagstiftning och sämre klimatstatistik till igenväxta slåtterängar och minskad fågelövervakning.
I veckan skickade Naturvårdsverket in sitt budgetunderlag inför 2024 års budget till klimat- och näringslivsdepartementet. I underlaget pekar myndigheten ut tre prioriterade anslag, anslag som är extra angeläget att de inte minskar ytterligare – men också att de behöver förstärkas.
Det handlar om förvaltningsanslaget till Naturvårdsverket, anslaget till miljöövervakning och anslaget till åtgärder för värdefull natur.
– Det är de anslag som är allra mest angelägna att de har tillräcklig volym, då de står för kontinuiteten och drivkraften i miljöarbetet i stort, säger generaldirektör Björn Risinger till Altinget.
Svångrem gånger tre i årets budget
Alla tre anslagen skars ned i årets budget, jämfört med förra året. Volymmässigt största neddragningen var åtgärder för värdefull natur som minskades från 2 till 1,1 miljard. Här anser Naturvårdsverket att anslaget måste lyftas upp till 2022 års nivå igen.
– En avgörande faktor för skötseln är kontinuitet. Det är inte alls lyckat att vi tappar där, säger Björn Risinger.
Vad gäller miljöövervakningen, ”grunden för allt miljöarbete”, vill myndigheten se en ökning från årets 220 till 300 miljoner, att jämföra med 2022 års 240 miljoner.
Enligt prognosen i årets budgetproposition ska förvaltningsanslaget till Naturvårdsverket dras ned ytterligare de kommande två åren. Men myndigheten skriver i budgetunderlaget att det tvärtom måste höjas och äskar en nivå på 710 miljoner nästa år, nästan 90 miljoner mer än aviserat i årets budgetproposition.
– En stark orsak till att vi behöver ett stärkt förvaltningsanslag är ett antal nya förvaltningsuppgifter som vi måste sköta och behöver resurser till, säger Björn Risinger.
Här bryter Naturvårdsverket ner sin begäran om en ökning av förvaltningsanslaget till en prioriteringslista med sex områden, där topp-tre mest angeläget förstärkning för att stärka myndighetens arbete inom cirkulär ekonomi, inom prövning och tillsynsvägledning samt inom civil beredskap.
Lista på följder och konsekvenser
Men med i budgetunderlaget är inte bara vilka förstärkningar som Naturvårdsverket bedömer är nödvändiga, utan även en lång lista på vilka följder som väntar om regeringen väljer att stå fast vid de aviserade minskningarna av anslagen.
Myndigheten varnar för: Svårigheter att genomföra EU-lagstiftning, exempelvis införandet av nya utsläppshandeln för transporter och byggnader. Naturvårdsverket kommer inte kunna bidra i önskad utsträckning med arbetet för effektiva miljöprövningar. Stödet till andra myndigheter kommer påverkas. Fastighetsförvaltningen i besöksområden kommer att försämras.
Myndigheten varnar också för: Att klimatstatistiken blir sämre, att Sverige inte kan bidra med granskare till den årliga FN-granskningen av utsläppsdata, att mätstationer inom luftarbetet kan behöva stängas, att hälsorelaterad miljöövervakning behöver dras ned och att fågelövervakningen kan behöva läggas ned i vissa län samt för färre skötselinsatser i skyddade områden.
Och mycket mycket mer.
Hur stor andel av de många möjliga konsekvenser som Naturvårdsverket tar med i listan som kan bli verklighet avgörs av budgetens utfall, enligt Risinger.
– Det beror på hur långt ifrån vårt äskande som budgeten landar. Är det långt ifrån, då blir det sannolikt merparten, säger han.
Vill se miljarder till klimat och naturskydd
Utöver de tre anslag som Naturvårdsverket pekar ut som allra mest angelägna att bibehålla och öka, så väljer myndigheten även att äska miljardökningar av anslaget till Klimatklivet och anslaget till skydd av värdefull natur. Detta till skillnad från exempelvis Skogsstyrelsen som uttryckligen väljer bort att begära vissa anslagsökningar, trots att behoven finns.
Björn Risinger förklarar att Naturvårdsverket har utgått från tillståndet i miljön:
– Vi har alldeles nyss lämnat vår fördjupade utvärdering av miljömålen. Den visar att det finns mycket kvar att göra och klimat och miljö är högt prioriterat i EU och globalt. Det kräver statliga resurser. Det finns starka skäl att höja de här anslagen. Det krävs resurser, det är ingen tvekan om det, säger han.
{{toplink}}
FHM: Högre stressnivåer hos arbetslösa än hos arbetande
Lif: Regeringen måste bestämma sig om life science-kontoret
