Nya grundregler för vattenskotrar landar väl

Explosionen av vattenskotrar de senaste åren har mötts av frustration hos både den bredare allmänheten och myndigheterna.

Trots att tidigare regering införde både  åldersgräns och krav på förarbevis, samt en möjlighet att utfärda ordningsbot mot störande körning, så bedöms rättsläget kring vattenskoteråkning fortsatt vara i behov av en upprustning.

Det ansåg Vattenskoterutredningen, som i oktober förra året lade fram ett pärlband av förslag på åtgärder. Nu har utredningen varit ute på remiss och den övergripande förändringen som utredningen föreslår får en bred uppbackning.

Utredningens förslag är att istället för att som i dagens vattenskoterförordning, utgå från att det endast egentligen ska få framföras vattenskotrar i särskilt utpekade områden, föreslår utredningen att det ska införas begränsningar i utpekade områden i varje län, genom sjötrafikföreskrifter.

Dagens tandlösa förbud fungerar inte

Detta eftersom dagens regelverk inte implementerats särskilt väl. Det har i praktiken lett till rättsosäkert läge där det som i praktiken egentligen är ett förbud inte efterlevs, vilket inte heller bedöms följa EU-rätten.

”Det nuvarande rättsläget gör att det är otydligt hur myndigheter kan agera för att förhindra att oacceptabla störningar uppstår för miljön och människors hälsa till följd av användningen av vattenskotrar,” skrev utredningen.

Och förslaget ser också ut att gå hem hos remissinstanserna. Av de svar som kommit in är det få som har en invändning mot det nya lagstiftningsgreppet. 

Avsmalnat förbud delar instanserna

Men i övrigt råder det mer delade meningar.

Bland annat vill utredaren se ett avsmalnat förbud mot att köra jetskis begränsat till naturreservat. Bland annat för att underlätta det administrativa arbete som i så fall skulle följa för länsstyrelserna. Utpekade allmänna farleder inom dessa områden skulle då vara undantagna.

Och där exempelvis Havs- och vattenmyndigheten välkomnar förslaget, får det mothugg från Naturvårdsverket.

”Naturvårdsverket förordar i stället att förbud eller hastighetsbegränsning inom ett visst avstånd från strandlinjen införs.” skriver myndigheten, som anser att en sådan reglering skulle vara ”tydlig, förutsägbar, ändamålsenlig och resurseffektiv”. 

Den formen av reglering används också i andra länder.

Men utredningen har redan undersökt frågan och landat bland annat i att ”sjötrafikföreskrifter har den fördelen att länsstyrelsen kan besluta om mer teknikneutrala föreskrifter om det är att föredra för den aktuella platsen,” samt att den enskilde föraren skulle ha svårt att bedöma avståndet till land.

Register efterfrågas av polisen

Därtill föreslog utredningen att Transportstyrelsen ska se över om det ska införas ett avgiftsfinansierat register över alla vattenskotrar, som uppskattningsvis är över 30 000 numera, jämfört med cirka ett tusental år 1993 när nuvarande vattenskoterförordning togs fram.

Det skulle bland annat kunna leda till enklare kontroll, då det ”med ett vattenskoterregister följer även ett krav på att skotern ska vara märkt på ett sätt som går att avläsa från ett längre avstånd”, vilket underlättar polisens arbete att registrera exempelvis buskörare från land. 

Även här är remissinstanserna delade. Men Transportstyrelsen är beredda att ta på sig uppgiften om de får resurserna för ändamålet, med hänvisning till att det är en åtgärd som också efterfrågas av Polisen och delvis även Kustbevakningen.

”Beteenden är problemet!”

Från branschintressenter är tongångarna mer skeptiska. De kritiserar även att flera av utredningens mer detaljerade förslag är fokuserade på fordonen, och inte beteendena.

”För att effektivt motverka olämpliga beteenden på vattnet, bör förslagen därför i tillämpliga delar gälla alla typer av vattenfarkoster,” skriver Båtbranschens riksförbund.

Liknande tongångar hörs även från Svenska Båtunionen som exempelvis inte ser ”hur ett register skulle lösa problematiken med buskörande eller störande beteende. Här krävs snarare resurser till kontrollerande myndigheter så att de kan befinna sig på de platser där exempelvis buskörning med vattenskoter är vanligt förekommande.”

Pengar behövs också - såklart

Just mer resurser för efterlevnad är återkommande i flera sammanhang hos remissinstanserna. Utredningen föreslår förvisso ”inte någon utökad kontrollplikt eller utökade befogenheter för brottsbekämpande myndigheter,” men utökar listan över brott som leder till återkallelse av förarbevis.

Men att generellt då också föreslå en resursförstärkning för att se till att regelverket också efterlevs avhåller sig utredningen ifrån.

Utredningen konstaterar dock torrt att ”det är viktigt att det finns tillräckligt med resurser för övervakning och kontroll av regelverket.”

Varför inte alla vattenfarkoster?

Utredningen har också resonerat kring den mer generella väg som näringsintressena efterfrågar, men landar i att det inte är aktuellt med ytterligare regler för alla typer av vattenfarkoster, bland annat då  ”användningen av vattenskoter präglas i hög grad av ett nöjesbetonat, upprepande körsätt som av många upplevs som mer störande än sådan körning som sker för transport”

Därtill pekar utredningen på att direktiven begränsade mer generella regler, vilket också Carl Rönnow hos  Svenska Båtunionen håller med om. 

– Ja, men om det är beteendet som är problemet, så är det sjölagen rent generellt som borde ses över, framför att införa ytterligare detaljregler.

Rönnow tillägger dock att då behöver också en fråga specifikt utredas vidare: Nämligen vad som är det oacceptabla beteendet.

– För såsom det är nu, så saknas det och det innebär samtidigt också att det inte är definierat hur stort problemet, exempelvis i naturreservat, är, säger Rönnow till Altinget.

Utredningen resonerar också kring att de mer teknikspecifika reglerna kan vara otillräckliga framöver, då det inte går att ”utesluta att det framöver kommer att utvecklas farkoster eller att befintliga vattenfarkoster kommer att användas på ett sådant sätt att störningsbilden liknar vattenskotrars.”

Uppmaningen: ”Sitt lugnt i båten”

Hur den nya regeringen ser på utredningens arbete, som drogs igång av tidigare S-regeringen, återstår att se. ”Beredning pågår” är beskedet. Från branschintressenterna är uppmaningen tydlig: Gå inte vidare med detaljreglerna innan de nyligen införda reglerna utvärderats.

– Vi såg redan förra sommaren att situationen var helt annorlunda jämfört med 2021, bland annat till följd av de nya reglerna, säger Carl Rönnow.

jacob@altinget.se