Nya trafikutskottstoppen: ”Centralt med fokus på hela landet”

Redan den första dagen på nya uppdraget fick trafikutskottets nya ordförande en het potatis i knät, i och med planerna på att stoppa höghastighetstågen. ”Det är inte så bra att vi inte kan ha en långsiktighet i det arbetet” säger Ulrika Heie, Centerpartiet.

En av Centerpartiets mest rutinerade ledamöter tar nu klivet från miljö- och jordbrukspolitiken till ett nytt politikområde. Ulrika Heie tar över ordförandeklubban i trafikutskottet. Partiets vice gruppledare har sedan tidigare erfarenhet av ordföranderollen, då hon klivit in och vikarierat på posten i både utbildnings- och miljö- och jordbruksutskottet.

Hon beskriver steget från det tidigare till det nya uppdraget som spännande.

– Det är ju två utskott som har ett ”hela landet”-perspektiv, ur många olika ingångar. Det finns mycket beröringspunkter mellan dem, inte minst många utmaningar kopplade till klimat- och miljö. Så det känns väldigt spännande.

Vad ser du främst fram emot i den nya rollen?

– Det handlar om att leda ett av riksdagens utskott, så då handlar det om att ta tag i de ärenden som kommer upp. Det är ju en ganska formell karaktär, om att hantera politiken. Men det är ju också frågor som är prioriterade för oss som parti, så det är roligt att då få leda arbetet i det utskottet.

Vad kommer du att sakna från miljö- och jordbruksutskottets arbete?

– Man ingår ju i olika nätverk och så vidare, och vissa kanske man inte kan behålla. Jag kommer att sakna att jobba med själva matproduktionsfrågan som är så central för vår överlevnad.

Det ser ju inte ut som om ni har för lite att prata om när det kommer till infrastrukturpolitiken. Men vad ser du annars för områden som du ser fram emot att arbeta med?

– Om vi tänker på infrastrukturpolitiken överlag, så handlar det om mobilitet, tillgänglighet, kompetensförsörjning och så vidare. Och det är ju jätteviktigt i ett hela landet-perspektiv. Därför ska det bli spännande att gå vidare, för jag har tidigare arbetet med en annan form av infrastruktur inom forskning och utbildning, till att nu arbeta med det i mer fysisk form.

Men med tanke på de många investeringar som nu aviseras i stora delar av landet, så menar Heie att hon också får arbeta vidare med en av de utmaningar som hon har mycket erfarenhet av.

– För då kommer det kompetensförsörjningsutmaningar och där är också infrastrukturen en viktig del. Men då kommer vi också in på den här frågan, om behovet av långsiktig stabil planering. Med tanke på den följdmotionen som lämnades in om höghastighetsbanorna, så är det olyckligt om vi inte har de långsiktiga förutsättningarna och stabiliteten för planeringen av vår infrastruktur, säger Heie till Altinget och fortsätter:

– Nu får vi se var det tar vägen. Men det kommer att krävas mycket av oss alla framöver. Då tänker jag att politiken behöver leverera en stabilitet gentemot alla de som gör en satsning inom näringslivet och de som satsar på en utbildning. Det är allt från de stora sammanhangen, till det personliga.

Är det den främsta konflikten nu inom infrastrukturpolitiken?

– Det har kanske har dykt upp som det mest nära. Sedan har vi utmaningar på miljö- och klimatområdet med att ställa om våra trafikslag i en hållbar inriktning. Där är det exempelvis också viktigt med den kommande forskningspropositionen och hur den stämmer med utvecklingstänket. Politikområdena hänger ihop och är inte isolerade, säger Heie och fortsätter:

– Men infrastrukturen är en viktig del i det grundläggande samhällsbygget. Och det är därför inte så bra att vi inte kan ha en större långsiktighet i det arbetet, om man ser till det extremt stora arbete som lagts ner med nya stambanor, där många kommuner mött upp i det arbetet med bostadsplanering och annat.

Du skriver själv att du brinner för ”Landsbygdens utveckling där företagandet i de gröna näringarna får möjligheter att bli konkurrenskraftiga, där kommunikationerna utvecklas och hela landet lever”. På vilket sätt anser du att kommunikationerna behöver utvecklas?

– Det finns ju ett antal stora järnvägsprojekt som är viktiga exempelvis att de får möjlighet att slutföras. För om man liknar infrastrukturen med ett blodomlopp – så handlar det om både artärer och ända ut i kapillärerna. Så det är allt från tjälsäkring av vägar i det mindre vägnätet, till ytterligare satsningar på järnväg och motorväg. Då gäller det att prioritera på ett klokt sätt mellan trafikslagen, samtidigt som du har den gröna omställningen i fokus.

Beslutskedja: Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033

13/4
2021
3/5
2021
1/7
2021
24/11
2021
1/12
2021
1/12
2021
8/12
2021
10/1
2022
12/1
2022
19/1
2022
2/2
2022
16/3
2022
15/5
2022
14/6
2022
15/6
2022
15/6
2022
15/6
2022
22/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
7/9
2022
9/9
2022
5/10
2022
12/10
2022
20/12
2022
21/12
2022
14/2
2024

Forrige artikel Nya talespersoner för C och MP – så vill de driva bostadspolitiken Nya talespersoner för C och MP – så vill de driva bostadspolitiken Næste artikel Överblick: Många hoppas på L och Strandhäll blir oppositionell Överblick: Många hoppas på L och Strandhäll blir oppositionell
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.