Nya upphandlingskraven beskrivs som ”snömos”

Förslaget om att införa en skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling välkomnas i flera läger, men beskrivs som tandlösa i andra. Ansvariga ministern Ida Karkiainen (S) vill inte svara på Altingets frågor.

Med närmare 800 miljarder kronor i potten så finns det potential att få ut mycket för pengarna i de offentliga inköpen. Den klimatpolitiska handlingsplanen som antogs av C+L+MP+S var också tydlig i frågan: Upphandlingen ska användas som ett verktyg i klimatarbetet. Även näringslivet har pekat ut upphandling som en nyckelfråga inom Fossilfritt Sverige-samarbetet.

Ett förslag till åtgärd lades fram i höstas och ska, enligt regeringens planering, landa på riksdagens bord i mars. I promemorian från finansdepartementet, som precis varit ute på remiss, föreslås det att införa krav på att främst ta hänsyn till klimatet i lagen om offentlig upphandling, LOU. Därefter ska ”miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter beaktas när det är relevant med upphandlingens syfte”.

Men samtidigt som det står att dessa samhällsintressen ska prioriteras, så sägs det också i författningskommentaren att samhällsintressena fortsatt kan trumfas av exempelvis ”ett lågt pris eller funktionalitet” i det slutliga valet.

Så vilken effekt får egentligen en reform, frågar sig flera av remissinstanserna? Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling vid Svenskt näringsliv, ger inte mycket för förslagen:

– Jag ser inte att rättsläget förändras. Du kan redan göra allt detta idag, och du kan fortsatt strunta i att göra det även om den här lagen kommer på plats. Jag brukar kalla sådant snömos, säger hon till Altinget.

Samtidigt som de föreslagna förändringarna anses tandlösa, beklagar näringslivsrepresentanten också att regeringen inte föreslår någon skärpning i andra änden, via skarpare uppföljnings- och kontrollkrav.

– Det finns en massa åtgärder som vi efterfrågar där, men inget föreslås. Vi vill bland annat se att man arbetar med kategoristyrning framför att gå in med riktlinjer för varje produkt, fortsätter Ellen Hausel Heldahl.

Oro för mer överprövningar

Uppföljningen är också ett område som Sveriges kommuner och regioner (SKR) reagerar på, om än ur ett annat perspektiv. De varnar för att de föreslagna förändringarna med ytterligare samhällsintressen att ta hänsyn till skapar mer möjlighet för överprövningar av upphandlingar, vilket kan leda till än längre handläggningstider i domstolarna.

Det kan förvisso begränsas i en annan reform som precis lämnat Lagrådet, som just behandlar hur överprövningarna ska förbättras. Samtidigt menar bland andra Upphandlingsmyndigheten att risken för rättstvister inte är alltför stor, just eftersom de föreslagna kraven inte är bindande för upphandlaren.

– Vi tror att det är ganska lätt för en upphandlande organisation att hänvisa till att de tagit hänsyn till samhällsmålen, eftersom det inte är så tydligt specificerat i förslaget hur det ska göras. Så det bör inte leda till ökade prövningar, säger Lisa Sennström vid Upphandlingsmyndighetens hållbarhetsenhet.

Svenskt näringsliv med flera andra anser att förslaget tandlöst, men ni välkomnar det. Varför då?

– Lagstiftningen ger ett viktigt signalvärde som kan vara användbart i de upphandlande myndigheterna. Men det är inte lagstiftningen i sig som ger den upphandlade myndigheten alla förutsättningarna. Men vi tror bland annat att det kan leda till att man tillsätter mer resurser för att kunna ställa högre krav, säger Lisa Sennström.

Vill också fler sanktioner

Samtidigt köper Upphandlingsmyndigheten inte heller att det helt saknas sanktionsmöjligheter för den som inte följer kraven. Myndigheten vill bland annat se att Konkurrensverket får makten att bötfälla kommuner som inte antar de hållbarhetsriktlinjer, som lagen föreslår att det ska ställas krav på.

– Men de flesta upphandlade myndigheterna har redan riktlinjer, policys eller liknande, som de inte alls måste följa i praktiken, svarar Ellen Hausel Heldahl, som inte menar att heller det kravet förändrar något i praktiken.

Undersökning visar på uppföljningsbrister

Just uppmaningar om tillägg på uppföljning och tillsynssidan återkommer även hos ett antal av de 34 aktörer som skickat in remissvar spontant.

En av remissinstanserna som kräver detta är fackförbundet ST, som tillsammans med Vision och Fairtrade Sverige presenterade en undersökning bland upphandlare som pekade på att en tredjedel av kommunerna inte hade någon systematisk uppföljning av hållbarhetskraven.

Konkurrensverket, som har tillsynsansvar på området, håller med om behovet av tillsynsskärpningar, men pekar även på att de nya kraven kan leda till fler målkonflikter.

Svaret: Frihet under ansvar

Ansvariga ministern, Ida Karkiainen (S), vill inte ställa upp på någon intervju för att berätta mer om resonemangen bakom. Inte heller någon ur den politiska staben vill ställa upp på någon intervju.

Men pressekreteraren Jonas Lannering svarar skriftligt att lagen fortsatt innebär en skärpning, även om han inte svarar på kritiken om att rättsläget i praktiken inte skulle förändras.

”Upphandlingslagstiftningen ger myndigheterna många verktyg att jobba med och förslaget lämnar stor frihet till myndigheterna att själva bestämma hur skyldigheten ska fullgöras.” skriver han.

Beslutskedja: En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

28/10
2021
31/1
2022
8/2
2022
13/4
2022
16/6
2022
23/8
2023

Forrige artikel Överblick: Fuskanklagelser inom M och Åkesson markerar oberoende Överblick: Fuskanklagelser inom M och Åkesson markerar oberoende Næste artikel Sophie Nachemson-Ekwall: ”Internationellt gynnar man personalägande” Sophie Nachemson-Ekwall: ”Internationellt gynnar man personalägande”
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.