Nytt försök för utsläppshandelsveteran
(Foto: Emilie Gomez @ European Union 2021 - Source : EP)
Socialdemokraten Jytte Guteland får än en gång chansen att kämpa för att få genomslag för sin grupps hållning i förhandlingarna om nya ramar för utsläppshandeln. Men det är inte bara gamla stigar som gruppledaren i miljöutskottet tar sikte på.
– Det är lite av en ketchupeffekt. Vi har skakat på flaskan jättelänge och plötsligt kommer en massa saker på en samma gång i det här Fitfot55-paketet. Så det blev ett ”wow”, säger Guteland, apropå de många nya inslagen i lagstiftningspaketet som kom i somras från EU-kommissionen.
Förutom att efterlängtade tillskott för Guteland själv lagts till på menyn, genom att sjöfartssektorn föreslås införas i handeln, så hamnade det också ett mer svårsmält bud för socialdemokratin på tallriken.
För en sak är klar – det är inte särskilt populärt i partigruppen med en separat handel för utsläppen inom fastighetssektorn och transporterna.
– Det är svårt att se det som rättvist, inkomstsnivåmässigt sett, när samma utsläppspris drabbar Suv-ägaren i Tyskland som smålbilsägaren i Bulgarien. Vi har inget system heller för att utjämna detta på EU-nivå, säger hon.
”Behövs bättre fördelning”
Hon köper inte EU-kommissionens argument om att de måste ”föreslå något bättre själva, om de inte gillar det som föreslagits.”
– Det är väldigt svårt att skriva lag, och det brukar inte vara vårt uppdrag i parlamentet, säger Guteland och fortsätter:
– Därmed inte sagt att vi inte ska betala efter förmåga och få efter behov. Det är en fördelningsprincip som bör gälla i klimatfrågan också. Men vi har inte en utjämnande mekanism som fungerar på ett bra sätt, och det gäller även för fastigheterna också.
Svårsmält klimatfond
Förvisso har EU-kommissionen också lagt fram ett förslag på en social klimatfond som ett svar på att möta prisnivåskillnaderna. Men Guteland köper varken storleken på fonden eller finansieringsmodellen – där medlemsstaterna skulle föra in hälften av medlen ur egen ficka.
– Nu kommer jag låta mycket svensk, men vi kommer ju också behöva tänka på att vi inte ska bygga luftslott. Det ska verkligen finnas en reell möjlighet för finansiering, fortsätter S-parlamentarikern och pekar på det svåra att få med sig flera länder på att betala ytterligare till EU-kassan.
– Men samtidigt måste jag lyssna av läget. För nu har folk sovit på saken under några sommarveckor, så får vi se vad gruppen säger nu när många tittat på förslaget. För vi behöver också analysera vilka alternativ som finns, i och med att problemet med stora utsläpp i de sektorerna fortfarande finns där.
I frågan om sjöfarten har ketchupfaktorn gjort att hon inte är helt färdig med analysen av förslagen på inkluderingen av sjöfarten. Men likt den svenska regeringens preliminära hållning, så anser inte Jytte Guteland att det är rimligt att endast hälften av den internationella sjöfarten ska betala för sina utsläpp inom systemet.
– Vi har inte tid att mjukstarta i 20 år med att fasa in kraven på sjöfarten, säger hon.
Nytt tag med tilldelningen
Om man ser till de saker som gav henne mest huvudvärk i överenskommelsen som hon fick gå med på 2018, så lyfter hon bland annat fram att hon fortsatt anser att de föreslagna ramarna för den fria tilldelningen inte dragits åt tillräckligt i kommissionens nya förslag.
– Det är ju ändå så att det ska vara tilldelning fram till 2035 för de sektorer som ingår i CBAM (klimattullarna reds.anm), vilket är alldeles för lång tid, säger Guteland och fortsätter:
– Det har ju snarast varit så att de i cementindustrin fått stöd för att ta det lugnt under den senaste perioden, och byggt upp vinster i systemet som motverkar deras innovation. Så jag tänker att där får vi titta på om vi kan vara snabbare än EU-kommissionen, för det är ju inte tillräckligt som det är nu. Åren går ju, trots allt.
Nytt startfält ger större möjligheter
Men med hänvisning tillbaka till omfattningen i de många förslag som lagts, så vill hon inte gå in på exakt vilka förändringar av tilldelningen, och exempelvis de tillhörande riktmärkena, som hon vill se. Däremot ser hon redan nu det som prioriterat, likt sin C-kollega Emma Wiesner, ett behov att stänga dörren för de två ”öppningar” som flera länder – till skillnad från Sverige – utnyttjar i regelverket idag.
– Vi är verkligen på en annan plats när vi startar. Förra gången var intresset för klimatlagarna ljummet. Det var väldigt andra perspektiv som lyftes i debatterna då. Detta ger EU-parlamentet en bra roll att driva på när det gäller utsläppshandeln nu, skulle jag säga, säger Jytte Guteland och fortsätter:
– Ett exempel är att vi förra gången hade långa, långa diskussioner om vad som skulle vara möjligt att uppnå i frågan om den linjära reduktionsfaktorn av antalet utsläppsrätter. I vår grupp var det en nedtrappning på 2,4 procent vi ville ha, och vi var missnöjda när det blev 2,2. Nu går vi in på 4,2 procent per år i kommissisonens förslag.
Har det förekommit någon diskussion kring den – ändå omfattande – förändringen ännu i er grupp?
– Nej, faktiskt inte. Jag tror att folk kommer att bli mer och mer medvetna under hösten om vad det innebär för industrin. Men å andra sidan, det är ju ingenting som säger att vi ska minska kommissionens ambition. Utan tvärtom.
Överblick: M-ledamot utreds och gruppledare avgår
Överblick: Baylan KU-anmäld och M utspelar om brott och klimat
