Nytt inspel i EU-strid om kartläggning av skogen
(Foto: Geran de Klerk/Unsplash)
Samtidigt som förhandlingar om gemensamma kartläggningsregler för övervakning av kolförråd i skog- och marksektorn debatteras mellan lagstiftarna, så skickar EU-kommissionen ut ytterligare en skiss för att skapa mer enhetlighet i skogsstatistiken.
Med hänvisning till vikten av att skogens bidrag till ”målen för klimatet, den biologiska mångfalden,
landsbygdsutvecklingen och den hållbara bioekonomin” har EU-kommissionen lagt ut en första skiss till en kommande förordning som ska skapa en EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner.
Syftet ska vara att förbättra skogsövervakningen genom att ”tillhandahålla aktuella, validerade, samstämmiga och fritt tillgängliga uppgifter i hela EU för en regelbunden och kostnadseffektiv rapportering om prioriterade ämnen som är relevanta för EU:s politik” och bland de förslag till styrmedel som diskuteras nämns både fjärranalys via satellit och gemensamma markbaserade provmetoder.
Initiativet, som kan utmynna i ett förordningsförslag under andra kvartalet år 2023, kommer samtidigt som det pågår intensiva diskussioner mellan medlemsländerna om reglerna för mätning och bokföring av kolförråden i skog- och markbrukssektorn ska förändras inom den så kallade Lulucf-förordningen.
Det är i det förslaget inte direkt på tal att få på plats en gemensam metod, men signalen att gå mot mer gemensamma metoder har redan lanserats där, och då stött på rejält med motstånd hos medlemsländerna. Hans Petersson, SLU-forskare som arbetar med riksskogstaxeringen, pekar på flera orsaker kring varför det är känsligt på just skogsområdet.
– Min bedömning är att stora delar av miljöorganisationerna och skogsindustrierna i Sverige är överens om att medlemsländerna själva ska få ta fram officiell statistik om skogarna, skogsprodukter och miljön. Skogen är och har varit viktig för Sverige och därför har vi långa konsistenta tidsserier av data med god kvalitet på nationell nivå. Andra länder där skogen spelat mindre roll kan dock behöva få ett stöd, säger han till Altinget.
Finns det inte fördelar med att få mer gemensamma metoder?
– Ja, om fjärranalysen används för att kalibrera markdata kan skattningarna bli noggrannare, men det bygger på att markmätningarna representerar medlemsstaten och är insamlade på ett aktuellt och representativt vis. Denna ansats brukar kallas modellassisterad och har fördelen av att skattningarna bör bli utan bias. Fjärranalysen kan tas från en gemensam källa men data från ländernas riksskogstaxeringar utgör sannolikt den enda källan som uppfyller kraven på markdata, säger Hans Petersson.
Samtidigt pekar han på att det finns stora osäkerheter i datan som levereras från flera EU-länder och att det därmed finns potential att höja lägstaribban. Men den modell som förespråkats tidigare från Bryssel tror han inte lika mycket på, utan istället kan då befintliga metoder hos medlemsländerna istället behöva resursförstärkas.
– Men då handlar det snarare om att skjuta till resurser så att de befintliga riksskogstaxeringar som finns i många länder kan göra arbetet.
Gemensam kontroll kan ge säkrare underlag
Där Sverige använder riksskogstaxeringen och arealuppskattningarna för att ta fram data om kolförråden till nuvarande Lulucf-regelverk, använder andra länder olika former av kartläggning av markanvändningen utifrån andra underlag.
– Men allting uppfyller de krav som ställs inom klimatkonventionen och inom EU på hur rapporteringen ska göras, säger Mattias Lundblad vid SLU till Altinget.
Föreslås kopplas till övergripande EU-klimatmålet
Ambitionen inom Lulucf-arbetet är att bokföringen ska bli mer säker, för att sektorn sammantaget ska kunna stå för ett tillskott på 310 miljoner ton i den gemensamma klimatmålskalkylen år 2030.
I den pågående förhandlingen om Lulucf-förordningen är just beräkningsmodellen ett hett tema för Sverige, bland annat utifrån att Sverige via framför allt förändrade markprovsdata ”förlorat” sju miljoner ton i kolsänkan mellan det att EU-förslaget utarbetades och sedan presenterades.
Detta har gjort att det föreslagna lagringsmålet för Sverige beskrivits som omöjligt att nå och hittills har det varit klurigt för regeringen att få gehör för problematiken, även om en lösning nu ser ut att kunna vara på gång.
– Samtidigt är just den markprovsdata något som man går miste om, om vi endast skulle gå på fjärranalys som diskuteras på EU-nivå, säger Hans Petersson.
{{toplink}}
Damberg ser ljust på svensk ekonomi – oppositionen mer bekymrad
Avmattad pandemi fortsätter att kosta för myndigheterna: ”Stor osäkerhet”
