Omtaget för kilometerskatten klart: ”Populärt system på kontinenten”

Ska vägskattesystemet för tyngre trafik behållas i Sverige framöver finns nu nya ramar klara. Men det är inte i första taget som det ställs krav från Bryssel på att systemet i så fall ska stuvas om.

Efter många om och men har ännu ett svar tagits fram på frågan om hur godstransporter på vägar ska beskattas framöver, för att dels skapa bättre konkurrensförutsättningar mellan de olika transportslagen, dels göra villkoren mer rättvisa mellan aktörerna på lastbilsmarknaden.

Efter att eurovinjettdirektivet nu fått en ny form så finns det nu också ett förslag på hur genomförandet kan se ut i Sverige om det fortsatt ska tas ut avgifter.

– Vi är nöjda med resultatet. Sedan är det klart att det inte är ett färdigt förslag, utan vissa delar kommer man behöva gå vidare på och gå mer ner i detalj på. Men man har fått en ram, och nu har man något att utgå ifrån, när det gäller kartor, kontroller och integritetsfrågor, säger utredaren Christoffer Andersson Calafatis till Altinget.

Tre nivåer av avgifter

Upplägget bygger i grunden på att digitala transpondrar i fordonen ska leverera in data på var lastbilarna har kört på vägnäten. Via en kontroll som administreras hos Transportstyrelsen ska sedan en kilometerskatt tas ut i ett normalläge på de vägar där mer än 500 tyngre transporter sker per dag.

Avgiften ska sedan dels kunna höjas om trafiken gått i de tre storstadsregionerna, dels sänkas om den gått i glesbygdsområden, och därefter också kunna differentieras utifrån fordonens egenskaper.

Klimatrabatt kan bli knivigt

Men där eurovinjettreformen ansågs göra det enklare att premiera utsläppsfria transporter som en differentiering, ställer sig den svenska utredningen frågande till hur systemet ska fungera i praktiken. Bland pekar den på svårigheter att se hur koldioxidvärden ska tas fram till äldre fordon, då typgodkännandereformen endast sätter dessa för nya fordon. Utredaren vill därför att frågan utreds vidare.

– Det är samtidigt inte klart att det ens blir något krav på detta i praktiken, då det också står i direktivet att det inte blir det om det samtidigt införs något annat unionsövergripande styrmedel på området, säger Christoffer Andersson Calafatis, och pekar på den parallella processen där utsläppshandeln framöver också kan omfatta vägtransporter.  

Storleksfrågan lämnas olöst

Men hur stor blir avgiften? Det har inte utredningen lämnat något svar på. Därmed blir det inte heller klart om konkurrensförhållandena mellan de olika godstransportslagen utjämnas på det sätt som bland andra Tågföretagen vill se.

– Det ingick inte i vårt uppdrag att göra det. Så det är upp till regeringen att bedöma vilka utgångspunkter man ska utgå ifrån, fortsätter Christoffer Andersson Calafatis.

I och med utredningens överlämnande har nu ytterligare en de delarna i januariavtalet levererats. För även om det stod i överenskommelsen att ”Dagens eurovinjetteavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt” så var det samtidigt uttalat att ”Ett nytt miljöstyrande system ska utredas”.

Först deadline 2032

Men tidspressen är inte alltför hög på att systemet ska införas i praktiken. EU-direktivet ställer först krav på att alla länder som ska behålla avgifterna ska övergå till kilometerskatter om åtta år, och för Sverige, som tillhört den grupp som kört med engångsavgifter, så får man ytterligare två år på sig.

Det är alltså först år 2032 som EU-reglerna ställer krav på ett svenskt införande.

– Men samtidigt är det så att vissa länder som ingått i samma system som Sverige, exempelvis Danmark, avser att genomföra detta redan till 2025, säger Christoffer Andersson Calafatis.

Kommer alla hoppa på tåget med just den modell som ni nu förordar?

– Det är svårt att förutsäga. Men det finns ett stort intresse för systemet ute i Europa, om man ser till att Ungern har infört det, Belgien har gjort det och Nederländerna och Danmark är på väg att göra det. Och det är väl det som är andemeningen i det nya direktivet också.

Finns det någon annan riktigt konkurrerande modell att välja på? 

– Jag kan inte säga att det finns någon annan som har en helt annan lösning.

Kommer utredningsförslaget nu skickas ut på remiss innan valet? Det snabba svaret är att ”frågan fortsatt bereds på Regeringskansliet.”

Beslutskedja: Nytt miljöstyrande system för godstransporter på väg

11/6
2019
3/12
2019
16/4
2020
17/4
2020
22/12
2020
17/6
2021
24/8
2021
31/3
2022
31/3
2022
21/4
2022
1/10
2022
28/3
2023
3/5
2023
13/9
2023

Forrige artikel Överblick: Fler partier vill göra omvändelseterapi olagligt och svensk industrijätte stänger ryska fabriker Överblick: Fler partier vill göra omvändelseterapi olagligt och svensk industrijätte stänger ryska fabriker Næste artikel Försvarshögskolan vill utbilda lärare om jihadism Försvarshögskolan vill utbilda lärare om jihadism
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.