Ottosson (KD) och Kinnunen (SD): Det kommer mer

Kjell-Arne Ottosson (KD) är nöjd med att omprövningen av vattenkraften nu ska pausas. Han pekar på att det är långt fler områden, utöver de som nämns i Tidöavtalet, som är prioriterade under mandatperioden. Där ser han också potential till bredare samarbeten.

Altinget når Kjell-Arne Ottosson under fredagsförmiddagen när han precis hunnit gå igenom punkterna i överenskommelsen mellan de fyra samarbetspartierna. Han säger att han inte har sett texten innan och tillägger också att det finns fler områden som är prioriterade att arbeta med under de kommande mandatperioden.

Vad kommer att vara roligast att genomföra?

– Inom mitt fält så är det nog roligast att genomföra det med vattenkraften. Det är absolut inte det största, men av det som står med, så är det så tydligt. För jag har haft så många kontakter, och varit på så många besök, där man pekar på bekymret. Och där har vi också tagit beslut i riksdagen, och ändå så har inte regeringen velat verkställa det.

Men samtidigt har det här arbetet förberetts väldigt länge, och det görs med en tidsplan och en deadline som vi har på EU-nivå. Hur ska ni hinna med?

– Ja, men EU har samtidigt varit tydliga med att vi inte behöver riva ut några dammar. Men här har vi myndigheter som kört stenhårt på.

Så ni vill skruva ner på ambitionsnivån?

– Ja, för det som det handlar om egentligen är rent vatten.

Vad ser du som svårast att genomföra?

– Det är faktiskt ingenting här, som jag känner att "jag är sur över, men förstår att det är en kompromiss".

Men hur är det då, hur gör ni allt som inte står, till exempel skog, jordbruk, strandskydd?

– Det kan jag inte prata om såsom läget ser ut nu.

 

Rickard Nordin beklagar att ni röstat ner förslaget för strandskyddsreform, för att ni sa att ni ville ha mer. Men nu det blev ingenting annat ändå?

– Det vet vi inte. Det här är bara en del. Vi bygger inte politik på fyra år bara på det här. Tror du att det här är det som ska genomföras på fyra år? Det är många delar som inte står med här, som ändå ska jobbas med.

Betyder det att dörren i de delarna är mer öppen för andra partier att vara med och påverka?  

– Man har sagt, senast på presskonferensen, att man ser och hoppas på att man – i många frågor – kan komma till väldigt breda överenskommelser.

Så C kan hoppas att de kan vara med och baka ut någonting kring strandskyddet, exempelvis?

– Om vi ser på hur processen här kommer att se ut i övrigt vet jag inte. Men om hur vi ser på hur det varit de senaste fyra åren, så är det i många av de här frågorna så är det är M, KD, SD och C som har bildat majoritet.  

Så när Nordin anser att det totalt ”saknas landsbygdspolitik i den här plattformen”, så är ert svar att det kommer mer?  

– Ja ja, självklart.

 

Halveringsmål till 2030 utmanas

Ulf Kristersson aviserade att regeringen avser att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå i budgeten för 2024. Det gör samtidigt att det blir mycket svårt att leva upp till dels det inrikespolitiska transportmålet till 2030, men också att leva upp till det beting som väntas tillfalla Sverige inom den icke-handlade sektorn.

Hur ska vi klara EU-kravet på 50 procents utsläppsreduktion till år 2030?

– Jag får be dig att återkomma. För jag har inte läst vad man har skrivit om det.

Det har inte skrivits någonting i överenskommelsen?

– Ja, men de sa ju någonting om att Parisavtalet och att klimatmålen ska nås på pressträffen. Men jag kan varken säga buh eller bäh.

 

Men det måste komma mera?

– Ja, det måste det göra. Och det är ju en budgetprocess dessutom framöver, så då lär det komma upp mer av det som folk efterfrågar nu.

Kinnunen (SD): Klimatpolitiken behöver mer konkretion

Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas miljö- och klimatpolitiska talesperson, vill inte säga om det är någonting som Sverigedemokraterna inte har fått med i Tidöavtalet på energi- och klimatområdet.

Han konstaterar att där är politikområden som saknas i Tidöavtalet, bland annat jord- och skogspolitiken.

Det är ett område där de fyra samarbetspartierna inte kommer ha lika lätt att komma överens som inom energipolitiken, framför allt är det Liberalerna som avviker från de övriga tre när det gäller rena miljöfrågor. Samtidigt är jord och skog absolut inte de svåraste frågorna när nu M+KD+SD+L ska enas om en budget, enligt Martin Kinnunen.

– Jag skulle tro att man först förhandlar frågor där det är riktigt stora skillnader, dit hör inte jordbruket och skogen, säger han.

I Tidöavtalet är skrivningarna om energipolitiken konkreta, medan skrivningarna om klimatområdet är mer av en inriktning, påpekar Kinnunen.

– Klimatområdet kommer att behöva konkretiseras betydligt mer, än så länge är det mer en allmän inriktning.

Enligt Per Bolund innebär Tidöavtalet att alla åtgärder som ger utsläppsminskningar här och nu stryks. Exempelvis reduktionsplikten och Klimatklivet. Håller du med om det?

– Det är svårt att uttala sig om redan nu, först måste man avvakta och ses vad som faktiskt tas bort. Reduktionsplikten tas bort, men det står mycket om satsningar på laddinfastruktur, pengar som i dag finns i Klimatklivet. Så till viss del handlar det ju om vad man kallar saker.

,

Forrige artikel Per Bolund: Tidöavtalet krossar det svenska klimatarbetet Per Bolund: Tidöavtalet krossar det svenska klimatarbetet Næste artikel Skog: Ny minister kan få mer handlingsutrymme Skog: Ny minister kan få mer handlingsutrymme
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.