Per Bolund: Tidöavtalet krossar det svenska klimatarbetet

Tidöavtalet är ett dråpslag mot energi- och klimatpolitiken, enligt Centerns Rickard Nordin. Jytte Guteland (S) talar om populism och symbolpolitik. Miljöpartiets Per Bolund är om möjligt ännu mer kritisk. ”Det här är en skräddarsydd politik för att krossa det svenska klimatarbetet.” säger han. 

Energi- och klimatpolitiken är ett av de sju samarbetsområden som ingår i Tidöavtalet mellan M, SD, KD och L. Miljöpartiets språkrör Per Bolund ser inga ljusglimtar i de punkter som de fyra partierna har kommit överens om.

– Det här är en skräddarsydd politik för att krossa det svenska klimatarbetet. Den kommer att göra det omöjligt att nå klimat- och miljömålen. Skulle även andra länder genomföra den här politiken skulle vi stå inför en klimatkatastrof, säger han till Altinget.

Finns det något bland punkterna som är oväntat?

– Det är att man har lagt sig fullständigt platt för Sverigedemokraterna. Det finns ingen politik i det här som leder till utsläppsminskningar här och nu. Tvärtom, säger Bolund och fortsätter:

– Reduktionsplikten är ett exempel. Klimatklivet ser också ut att ryka all världens väg. Till exempel. Allt som sänker klimatutsläppen här och nu är struket. Sedan nämner man inte miljöpolitiken alls.

Finns det några punkter som ni ändå kan stödja om de dyker upp för beslut i riksdagen?

– Vi kommer inte hjälpa M, KD, L och SD att förstöra klimatet. Det finns ingenting i det här avtalet som pekar i rätt riktning.

Det finns skrivningar och förslag om hur man ska korta tillståndsprocesserna. Är inte det ett område man kan komma överens på?

– Det vill vi också. Men jag är rätt övertygad om att vi har väldigt olika syn på hur det ska ske. Vi vill ge myndigheterna stärka resurser bland annat, men de kommer sabotera miljölagstiftningen och sänka kraven och flytta konflikterna.

Det finns en punkt om att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende. Hur tror du den kan fungera i praktiken?

– Jag har svårt att förstå hur det ska gå till. Menar de att Försvarsmakten ska tala för Naturvårdsverkets räkning? Det låter som en skrivbordsprodukt som inte kommer att fungera.

De lovar att pausa omprövningarna av vattenkraftens miljötillstånd. Kan det inte finnas en poäng att ta en paus och se över hur processen fungerar?

– Omprövningarna bygger på EU:s vattendirektiv som är obligatoriskt för Sverige att genomföra. Hur ska man annars uppnå de kraven? Det låter som oseriös politik som inte kommer stoppa något, bara försena.

C hittar några positiva drag

Inte heller Centerpartiets energi- och klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin är imponerad, även om han ser några punkter som partiet kan ställa sig bakom. Bland annat just frågan om att myndigheter i miljötillståndsprocesser ska samordna sina ståndpunkter och tala med en röst.

– Det finns väl några sådana här saker på miljötillståndsprocesser som det är ändå är bra att det är identifierat. Men sedan är det fortfarande otillräckligt. Det som man resonerar om här kommer inte att göra den stora skillnaden, säger han och fortsätter:

– Och det finns lite andra småsaker. Det är bra att man bygglovsbefriar integrerade solceller. Det har vi drivit länge också. Men det vore konstigt att det inte finns något sådant positivt i ett 63-sidigt dokument.

Den övergripande domen från Centerpartiet och Nordin är inte nådig.

– Tittar du på den samlade bilden, så fanns det överlag en betydligt mer liberal politik i januariavtalet. Det här är ett dråpslag mot svensk energi- och klimatpolitik, och framför allt konkurrenskraften, framöver. Det är svårt att glädjas åt några småsaker när helheten är massivt negativ.

Vad är det som inte sitter ihop?

– Till exempel att slakta reduktionsplikten på det sätt man gör, det innebär att man i praktiken överger 2030-målet för klimatet. Det innebär tiotusentals arbetstillfällen som inte kommer till. Och det innebär ökade intäkter för Putins olja. Det är otroligt allvarligt i det läge som vi är i nu.

Hur ska de nå EU-kraven?

Nordin är samtidigt orolig för effekterna för resterande sektorer som inte ingår i utsläppshandeln när trycket på omställning i transportsektorn minskas, då betinget på en halvering från 2005 till 2030 fortsatt kommer att ställa krav på sektorerna som omfattas.

– Man missar att EU har bindande mål till 2030 för den icke-handlade sektorn. Och tar du bort transporterna, så finns det i praktiken en sektor kvar. Då måste jordbruket minska sina utsläpp radikalt, så det är ett hårt slag mot jordbrukssektorn och den svenska konkurrenskraften och livsmedelsproduktionen.

När de kommer till de områden som inte nämns i avtalet – jord, skog, hav, lantbruk – så anser Nordin att det är upp till bevis för den tillträdande koalitionen.

– Man röstar ner förslaget till strandskyddsreform för att man ansåg att det behövdes mer. Men det här är beviset. Det blev ingenting av det löftet. Det saknas totalt landsbygdspolitik i den här plattformen.

Därmed chans för samarbete?

– Fast det visar också på en viljeinriktning. Det vill säga noll i vilja att faktiskt prioritera de här frågorna. Det finns exempelvis ingenting om bredband. Och det är inte så att vi kommer att budgetförhandla, för det är redan färdigt, så att säga.

Men om man ser till strandskyddet och andra sakpolitiska förslag?

– Det beror väl på hur regeringen väljer att lägga fram det här och om man är intresserade av att på riktigt diskutera och förhandla olika förslag, säger Nordin och fortsätter:

– Vill man ha breda överenskommelser som håller över tid så behöver regeringen också bjuda in till diskussioner om detta. Det räcker inte att säga att ”nu ska ni rösta för vår politik i riksdagen”. Det blir väldigt mycket upp till vad Kristersson och hans ministär gör av detta.

Lahti ifrågasätter energikalkylen

Birger Lahti, Vänsterpartiets energipolitiska talesperson, är mer återhållsam än Nordin och Bolund, men inte heller ha när särskilt imponerad över hur M+KD+SD+L drar upp riktlinjerna för sin gemensamma energipolitik.

– Deras lösningar på energifrågan ligger åtminstone 15 år fram i tiden. Men problemet är redan i morgon och i dag. Jag tycker att det är tunt levererat och samtidigt finns det många M-kommuner som sagt nej till massor av vindkraft som skulle varit på plats i dag, säger Lahti till Altinget och fortsätter: 

– Jag tycker det är oseriöst att tro att det där kommer att lösa allt. De måste göra någonting på kortare sikt också, oavsett om de skulle tycka att kärnkraften är jätteviktig och att ge krediter från staten för dem som skulle ta riskerna.

S: En marionettregering

Socialdemokraternas Jytte Guteland sparar inte heller på kritiken mot M+KD+L+SD.

– Det är tydligt att Sverigedemokraterna kör i baksätet och att detta är en marionettregering. Det är en historiskt negativ dag för Sverige. Det är uppenbart att de borgerliga tycker att det är viktigare att ha ministerposter än att ha politik för de utmaningar som Sverige står inför, säger Jytte Guteland till Altinget och fortsätter:  

– Det är så mycket populism och symbolpolitik, så man vet inte om man ska skratta eller gråta.

Samtidigt finns det områden som inte nämns här, inom havsfrågorna och exempelvis den cirkulära ekonomin. Finns det möjligheter här för samarbete?

– Det kommer nog vara så att de områden som inte omfattas av samarbetet kommer att vara lyckliga områden. Det kommer nog vara så att det är skönt att inte hamna i blickfånget för den här regeringen som består av marionetter till SD. För där de far fram så blir det mer populism och trams. Vi får hoppas att vi i den politik som inte hamnar i avtalen, kan hitta bredare sätt att arbeta i riksdagen mellan demokratiska partier. Det får vi hoppas.  

,

Forrige artikel Klart: M, KD och L i Kristerssons trepartiregering Klart: M, KD och L i Kristerssons trepartiregering Næste artikel Ottosson (KD) och Kinnunen (SD): Det kommer mer Ottosson (KD) och Kinnunen (SD): Det kommer mer
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.