Partierna vill se över budgetreglerna – förra gången slutade det i fiasko
S och M är överens om att det behövs en ny budgetöversyn. Det mesta i den förra utredningen hamnade i papperskorgen. Men finansministern är mer hoppfull denna gång. ”Jag tror att det kanske finns en större mognad hos partierna att bli överens”, säger han till Altinget.
Pandemin och kriget i Ukraina har gjort att ändringsbudgetar har haglat i riksdagen under de senaste åren. Samtidigt har regeringen förlorat flera ”ordinarie” budgetomröstningar och oppositionspartierna har enats om utskottsinitiativ som har haft budgetkonsekvenser.
Kort sagt har det varit vilda västern i finanspolitiken de senaste åren. Det har inte setts med blida ögon av vare sig konstitutionsutskottet eller Finanspolitiska rådet.
– Jag tycker inte att det var förvånande att man under de kaotiska månaderna 2020 fick göra saker som man normalt inte gör. Det har jag stor förståelse för. Det är inte lika uppenbart att det som har skett därefter går att motivera, sade Lars Heikensten till Altinget i maj.
Översyn på gång
Inte heller de inblandade partierna verkar tycka om status quo. Finansminister Mikael Damberg (S) anser i alla fall att det är dags att se över spelreglerna för finanspolitiken och vill se en parlamentarisk översyn av budgetprocessen.
– Med jämna mellanrum ska man göra en sån här översyn. Nu har vi både ett finanspolitiskt råd som har kritiserat och KU som har sagt att diskussionen kring utskottsinitiativ och extra ändringsbudgetar är viktig. Då kan vi passa på att ta det här tillfället att stanna upp, säger han till Altinget.
Damberg ska vända sig till de andra partierna. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson (M) fick ett telefonsamtal från finansministern för ett par dagar sedan berättar hon för Altinget. Moderaterna välkomnar idén.
– Jag tror att det finns en bred samsyn i att det är viktigt att se över de här reglerna. Och pandemin har gett oss nya erfarenheter. Därför är det viktigt att man hela tiden justerar och uppdaterar, säger Elisabeth Svantesson (M), till Altinget.
Pyspunka
Senast det gjordes en översyn av regelverket var 2017. Men då slutade det med pyspunka. På ena sidan stod S,V och MP och på den andra Alliansen. Sverigedemokraterna intog en tredje hållning och det slutade med att utredningens opolitiska ordförande Urban Hansson Brusewitz fick utslagsröst.
Han stödde Alliansens sida. Men det gjorde samtidigt att regeringen som har ansvar för att, om de vill, omvandla utredningsförslag till lagstiftningsförslag lade de flesta av förslagen i papperskorgen.
– Vi ville ju skärpa regelverket redan då när det gäller utskottsinitiativ och andra delar. Det ville inte Socialdemokraterna, säger Svantesson.
Chans till revansch
Mikael Damberg tror ändå att utsikterna att komma överens är större denna gång.
– Var tid har sina utmaningar. Nu har vi haft en period där man gjort fler avvikelser än vad som är tänkt att göra. Av särskilda skäl och goda skäl därför att det har varit krishantering. Jag tror därför att det kanske finns en större mognad hos partierna att diskutera förändringar och bli överens.
Men redan nu knorrar det lite i S och M:s syn på vad huvudproblemet är. Socialdemokraterna lägger tonvikten vid riksdagens utskottsinitiativ. Moderaterna fokuserar mer på att regeringar måste kunna säkra stöd för sin budget.
– Dambergs ingång i det här verkar vara att riksdagen ska ha mindre att säga till om. Det är inte självklart. Vi drar slutsatsen att regeringen behöver ha en sån handlingskraft och sånt stöd i riksdagen så att den kan bedriva ekonomisk politik, säger Svantesson.
– Det är väl ett relevant att diskutera hur stark regeringen är men det förklarar inte helheten. Det förklarar inte varför en riksdag tar utskottsinitiativ som kan vara budgetpåverkande, säger Damberg.
Direktiv och tidsplan
Båda partier verkar i alla fall överens om att en översyn behövs göras och eniga i att regering och opposition gemensamt ska mejsla ut direktiven till en sådan utredning.
– Definitivt måste oppositionen få komma med inspel till hur direktiven ska se ut. Det är en fullt rimlig ordning. Om man vill ha ett parlamentariskt arbete måste de parlamentariska partierna känna att de har fått bidra i det arbetet också. Jag är lyhörd för vad partierna tycker borde ingå i ett sånt här arbete, säger Damberg.
– Jag tror att det är klokt om vi i ganska bred samsyn kan komma överens om direktiven, säger Svantesson.
Damberg vill samla partierna för att börja fila på direktiven så snart som möjligt.
När kan utredningen börja sitt arbete?
– Realistiskt sett är det väl kring valet eller efter det som arbetet får börja på riktigt, säger Damberg.
– Vad jag förstår har Damberg tänkt sig en parlamentarisk utredning. Så det blir väl parlamentariker som kommer in efter nästa val som kommer att sitta i den, säger Svantesson.
{{toplink}}
Överblick: Riksdagen utreder ledamöters ersättning och förtroendet för politiken minskar
Försvaret begär stora lättnader i miljökraven
