Fler vill ha sänkt skatt på reavinst än pausat amorteringskrav 

Ett pausat amorteringskrav har blivit en hett omdiskuterad bostadspolitisk åtgärd i kristider. Men enligt en undersökning som Infostat genomfört hamnar den först på fjärde plats bland åtgärder som allmänheten föredrar. I stället vill de se sänkt reavinstskatt och sänkt moms på mat. 

I en undersökning genomförd av statistikföretaget Infostat i november har drygt 1 500 svenskar fått svara på frågan om vad de tycker om ett antal bostadspolitiska förslag. 29 procent svarar att de tycker att förslaget om ett slopat amorteringskrav på bolån är bra.

Det är visserligen en liten ökning jämfört med 2021 då motsvarande andel var 27 procent, men det innebär att ett lättande av amorteringskraven hamnar först på en fjärde plats bland de förslag på bostadspolitiska åtgärderna som de svarande föredrar. 

Överst på listan hamnar i stället en minskad beskattning vid bostadsaffärer, den så kallad reavinstskatten. Det anser 59 procent av de svarande vore bra. 

I en separat undersökning har Infostat också frågat på vilket sätt man anser att staten ska stötta hushållen ekonomiskt. Även här får ett pausat amorteringskrav relativt få röster. 14 procent säger att de tycker att det är positiv, medan en majoritet, 69 procent, i stället tycker att staten bör sänka momsen på mat.

En miljon med amorteringskrav

I en ny analys gör Nordea bedömningen att mellan 250 000 och 500 000 hushåll skulle använda sig av en amorteringsbefrielse om den blev verklig. 

– I vår analys konstaterar vi att 25 till 50 procent av de som omfattas av amorteringskrav skulle använda sig av en amorteringsbefrielse och i dag är det omkring en miljon hushåll som har amorteringskrav, säger Gustav Helgesson, analytiker på Nordea till Altinget.

Men enligt Nordea skulle en amorteringspaus leda till en begränsad, men inte obetydlig, skjuts i ekonomin och ha stor påverkan på enskilda hushåll, särskilt hushåll som är nya bolånetagare med hög belåning. 

De konstaterar att en amorteringspaus skulle kunna öka konsumtionen med 10 miljarder kronor på kort sikt. Men att hushållens utrymme att konsumera på lång sikt förbättras av att lånen minskar.

Att minska beskattningen vid bostadsaffärer hamnar högst på listan över bostadspolitiska förslag som de svarande föredrar tycker Gustav Helgesson låter rimligt.

– I en sån undersökning kan man tänka sig att många svarar ja på om man vill betala mindre i skatt. Det är mer en politisk fråga, men minskad reavinstskatt är ju ett sätt man kan påverka omsättningen på bostadsmarknaden, säger han.

56 procent av de svarande tycker att det vore bra att lätta på reglerna att hyra ut sin lägenhet, vilket gör det till den näst mest populära åtgärden. Därefter kommer förslaget att lätta på reglerna kring maxstorlek på bolån, det så kallade bolånetaket. 

Att ta bort ränteavdraget som främst Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tidigare förespråkat, anser 21 procent är en bra åtgärd. 

Ett första möte med FI

Från regeringens sida är finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) fortsatt vag i frågan om hur regeringen tänker gå vidare med frågan om amorteringskravet. 

– Om man ska vända en utveckling som varit under lång tid måste viss fundamenta vara väl i ordning och det handlar framför allt om att man inte ska störa inflationsbekämpningen med finanspolitiken. Vi har också väldigt tydligt sagt att vi ska återkomma i frågan om amorteringskraven och jag har haft mitt första möte med Finansinspektionen, sa Wykman (M) när han återigen fick frågan i riksdagen i förra veckan. 

{{toplink}}

Forrige artikel Strandhäll efter ministertiden: Hoten minskar inte Strandhäll efter ministertiden: Hoten minskar inte Næste artikel Minimal politisk stab runt klimat- och miljöministern Minimal politisk stab runt klimat- och miljöministern
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.