Polen släpps från EU:s demokratiska skampåle

Det finns inte längre någon överhängande risk för brott mot EU:s demokratiska regler i Polen. Det anser EU-kommissionen som därför rekommenderar att den process som pågått mot landet i sex år, för urholkning av rättsstaten och politisering av rättsväsendet, nu avslutas.

BRYSSEL. Det kallas EU:s atombomb och kan sluta med att ett land fråntas sin rösträtt för att det strider mot EU:s grundläggande värderingar. Efter sex år av käbbel och ett regeringsskifte har den bomben nu desarmerats när det gäller Polen.

EU-kommissionen rekommenderade på måndagen att avsluta det så kallade artikel 7-förfarandet mot landet, som inleddes 2017 mot den tidigare polska regeringen på grund av systematisk urholkning av rättsstaten och politisering av rättsväsendet.

Detta kommer efter att landets nye premiärminister, Donald Tusk, och hans regering har arbetat för att rulla tillbaka de kontroversiella förändringarna för att få det polska rättsväsendet i en position som är i linje med internationellt erkända normer som oberoende och respekt för maktdelning.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att det markerar ”ett nytt kapitel för Polen”.

– Jag vill gratulera premiärminister Donald Tusk och hans regering till detta viktiga genombrott. Det är resultatet av deras hårda arbete och beslutsamma reformarbete. Det pågående återställandet av rättsstatsprincipen i Polen är bra för det polska folket och för unionen som helhet, sade hon.

En rättvis rättegång

Fallet mot Polen inleddes för mer än sex år sedan efter att både människorättsorganisationer och det internationella rättssamhället slagit larm om den oroväckande utveckling som inleddes av den tidigare regeringen ledd av högerpartiet Lag och rättvisa (PiS). Detta skedde efter att regeringen på bara några år hade infört och antagit en lång rad nya lagar som förändrade förutsättningarna för i stort sett alla domstolar i landet.

Ur Bryssels synvinkel var detta inte bara ett problem för de polska medborgarnas rättssäkerhet. Det var också problematiskt för medborgarna i resten av EU-klubben, som måste kunna lita på att utlämningsärenden enligt den europeiska arresteringsordern eller vårdnadsärenden över EU:s gränser hanteras av ett fungerande rättssystem och att europeiska företag är säkra på att reglerna för den inre marknaden kommer att verkställas även i Polen.

Sedan dess har Polen regelbundet tvingats stå inför de övriga 26 ministrarna i EU-kretsen under förfarandet för att förklara hur ett rättsväsende under politisk kontroll anpassat sig till kravet på oberoende.

Ministrarna har dock avstått från att ta nästa steg i artikel 7-processen, vilket i slutändan kan leda till att landet helt berövas sin rösträtt i ministerrådet. Detta skulle kräva enhällighet bland de andra EU-länderna och det var aldrig troligt att det skulle uppnås. Detta beror delvis på att den ungerska regeringen alltid har klargjort att detta inte var något som den kunde stödja.

År 2018 inledde Europaparlamentet ett liknande ärende mot Ungern. Här lovade den tidigare polska regeringen på liknande sätt att hålla en skyddande hand över den ungerske premiärministern Viktor Orbáns Fidesz-regering.

Ärendet mot Ungern är fortfarande öppet.

Möjlighet till invändningar

Nästa steg i Polens fall är att de 27 ländernas EU-ministrar får ta del av EU-kommissionens analys när de möts nästa gång i Bryssel den 21 maj. Här får ministrarna, i Sveriges fall EU-minister Jessika Roswall (M), möjlighet att lufta eventuella invändningar.

Kommissionen kommer därefter att fatta det slutliga beslutet om att dra tillbaka sitt ärende mot Polen.

EU-kommissionens vice ordförande Vera Jourová, som ansvarar för att övervaka att de 27 länderna följer de demokratiska spelreglerna, är nöjd.

– Även om det fortfarande krävs mer arbete kan vi med hjälp av de åtgärder som redan vidtagits dra slutsatsen att det inte längre finns någon uppenbar risk för en allvarlig överträdelse av rättsstatsprincipen. Det är bra för EU och bra för Polen att detta förfarande snart kan avslutas, säger EU-kommissionären.

Artikeln är översatt från Altinget.dk

Forrige artikel Pourmokhtari om kritiken: Har en tydlig plan Pourmokhtari om kritiken: Har en tydlig plan Næste artikel Pourmokhtari försvarar skrotningspremien: En bra modell Pourmokhtari försvarar skrotningspremien: En bra modell
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.