Polis kan få EU-förstärkning
SAMARBETE. Regeringen vill bygga ut samarbetet med polisen i andra EU-länder och utländsk polis kan då agera i Sverige. Det leder till flera fördelar för svensk del, enligt inrikesminister Anders Ygeman.
– Det ger en möjlighet att dra nytta våra grannländers polisiära resurser och en möjlighet för dem att dra nytta av våra resurser så att vi använder skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Bakgrunden är två beslut i EU:s ministerråd från 2008, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet. De båda regelverken anger hur länderna ska kunna ta hjälp av varandras polisstyrkor för att hålla ordning och hindra brott och att samarbeta i samband med internationella möten eller fotbollsmatcher samt att få hjälp av särskilda insatsstyrkor, exempelvis vid terroristbrott.
Dessa delar har varit frivilliga att genomföra för länderna. Men regeringen anser nu att det är dags för Sverige att fullt ut gå med i de båda samarbetena och att en ny lag om internationellt polissamarbete införs den 2 juli i år.
Den lagen ska reglera i vilka fall som svensk polis kan ta hjälp av utländska kolleger och vilka befogenheter de ska ha. Dessutom innehåller lagen bestämmelser för när svensk polis ska kunna sättas in i andra länder. Regeringen har nu lämnat ett förslag som Lagrådet ska granska.
LÄS OCKSÅ: Regeringen öppnar för utländsk polis i Sverige
Om de båda samarbetena genomförs i Sverige kan utländska tjänstemän förstärka den svenska polisens förmåga på ett helt annat sätt än i dag, enligt regeringen. Samarbetet kommer främst att vara aktuellt med våra nordiska grannländer.
Ett komplement
En utgångspunkt är dock att den svenska polisen ska klara sitt uppdrag på egen hand och ett utökat samarbete ska vara ett komplement, men det väntas ske en viss effektivisering, exempelvis i gränsområden till Norge och Finland genom sampatrullering där. Norge deltar trots att landet inte är med i EU.
Är detta ett sätt att lösa bristen på poliser i dessa områden?
– Nej, inte i första hand. Men det kan underlätta arbetet. I dag går det som en vägg vid gränsen och man kan inte dra nytta av att det finns polis på andra sidan gränsen. Det blir lättare nu när vi river den väggen, säger Anders Ygeman till Altinget.
Utländsk polis som arbetar i Sverige kommer att ha samma befogenheter som svensk polis och ha samma rätt att använda tjänstevapen och liknande utrustning som svenska polismän har.
Men polisen från ett annat land ska stå under den svenska polisens ledning. Och med detta hoppas regeringen och Anders Ygeman att mildra de farhågor som tidigare har funnits när frågan om att låta polis från andra länder verka i Sverige har varit uppe – att svensk polis inte skulle ha kontroll över sin utländska kollegor och att utländsk polis ska få agera självständigt i Sverige.
Resurser - ett hinder
Vid remissomgången i höstas var Polisförbundet skeptisk till om svensk polis har resurser för att delta samarbetet med andra länder. ”De svenska resurserna och personalen räcker inte ens till för att klara av arbetsuppgifterna inom Sverige”, skrev Polisförbundet i sitt svar till justitiedepartementet.
LÄS OCKSÅ: Svensk poliskris kan bromsa EU-samarbete
Regeringen pekar på att det kommer att uppstå vissa utbildningskostnader för polisen liksom kostnader för samövningar. Men kostnaderna kan finansieras inom ramen för befintliga anslag, något som Polismyndigheten inte var alldeles övertygad om i sitt remissvar.
Ygeman menar att det tillskott på 2 miljarder kronor till 2020 som polisen har fått kan täcka resursbehovet och att ett samarbete även ger ökade möjlighet att använda resurserna bättre.
– Får vi fler poliser och fler civila utredare så ökar möjligheten att vara med i denna typ av samarbeten, säger han.
Ministrar kan hamna i karantän
Ny spelplan för samarbete om ekonomi
