Professorer tvingas använda forskningsanslag till utbildning
Flera problem uppstår när utbildningsanslagen inte räcker till. Vid Lunds universitet tvingas lärare använda forskningsmedel för att finansiera undervisningsmoment. ”Det är en ganska tuff verklighet”, säger Sophie Manner, studierektor vid kemiska institutionen i Lund.
Af Viktor Wallén, frilansjournalist
Forskare har länge varnat för en ekonomisk urholkning av högre utbildning. Detta är del ett i en artikelserie där Altinget undersökt hur universitetens finansiering ser ut. Och vad som händer när anslagen inte räcker till.
I flera år har larmet om urholkning av högre utbildning ljudit. Altinget har följt pengarna från att budgetsiffran sätts på pränt till att de landar hos ingenjörsstudenterna vid kemiska institutionen i Lund. Där berättar flera anställda att utbildningsanslagen inte räcker till, och att bristerna drabbar studenter och lärare.
Sveriges universitet och högskolor föreslås få 53 389 miljoner kronor i anslag 2024 i regeringens nyligen presenterade budgetproposition. Av dessa får Lunds universitet, Sveriges åttonde största myndighet sett till antalet anställda, 2 458 miljoner. En ökning med cirka 4,6 procent från 2023, varav 3,5 procentenheter är del av den årliga ökningen. Resterande 1,1 procentenheter är förstärkningar.
Trots årliga ökningar menar flera anställda vid Lunds universitet som Altinget pratat med att det är svårt att bibehålla och än mindre att öka kvaliteten. Genom produktivitetsavdraget, som räknar ner de uppräknade lönerna, och höjda hyror, äts pengarna som ska gå till lärarledd tid upp.
Forskningsmedel går till utbildning
Sophie Manner, studierektor vid kemiska institutionen i Lund, menar att lärarna i flera fall behöver använda forskningsmedel för att finansiera tiden de lägger på utbildningen.
– Många professorer får betala en del av sin egen lön med externa medel, säger hon.
Unga och nya lärare som saknar större anslag till sin forskning har inte den möjligheten. Sophie Manner tror att det kan avskräcka många unga från att ge sig in i akademin.
– Det är en ganska tuff verklighet, säger hon.
Produktivitetsavdraget skär i den årliga uppräkningen av anslagen enligt mått hämtade från privat sektor. Men privat sektor kan laborera med sin prissättning. Det kan inte universiteten.
I Universitetsläraren säger professor emeritus och före detta rektor för Högskolan i Halmstad Stephen Hwang att produktivitetsavdraget bidragit till att undervisningsfinansieringen skurits ner med över 70 procent sedan 90-talet.
Tim Ekberg är före detta planeringschef vid Lunds universitet. I tio år tog han emot miljonerna från staten, för att fördela till fakulteterna. Han ser att när utbildningsanslagen inte räcker till, får lösningen bli en annan.
– Då måste vi skära i utbudet – vilket oftast betyder lärarledd tid. Och då skjuter man sig själv i foten, för då skadar man kvaliteten, säger Tim Ekberg.
Små marginaler
Enligt enkätundersökningen Eurostudent, som jämför bland annat lärarledd tid vid europeiska universitet, har Sverige redan lägst genomsnittlig andel lärarledd tid i Europa.
Om en fakultet skulle kräva mer så är det inget som kan lösas vid universitetet. Tim Ekberg menar att marginalerna är för små. Att omfördela inom universitetet skulle skapa en internpolitisk konflikt.
– Om man tog från en fakultet och gav till en annan så skulle de bli tokiga och bara flytta problemet, säger han.
Vidare är det inte bara ren undervisning som ska finansieras. Vid Lunds universitet går ungefär en tredjedel av utbildningsanslagen till administrativ verksamhet och personal.
Konflikt mellan fakulteter
Problemet är inte avgränsat till Lunds universitet. Martin Gustavsson, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, är en av få som forskar om högre utbildnings finansieringssystem. Han menar att alla utbildningar har drabbats av besparingar under lång tid.
Kravet på kostnadsneutralitet för utredningar har gjort att förbättringsförslag för vissa utbildningar har gett försämringar för andra, och leder till interna stridigheter.
– Fakulteterna hamnar i konflikt med varandra om samma resurser i stället för att engageras i samhällelig samverkan, säger Martin Gustavsson.
Oppositionen vill dra ned på Regeringskansliet – ”Man får leva som man lär”
Norska förhandlingar om EU:s hälsounion dröjer
