Regeringen går vidare med etableringsjobben – ”Löser inte hela problemet”
Efter en process på snart sex år ger regeringen nu klartecken för etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa. ”Det är viktigt att regeringen inte vill ändra något i parternas överenskommelse”, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö till Altinget.
Satsningen innebär att staten och arbetsgivaren delar på lönekostnaden i syfte att nyanlända och långtidsarbetslösa ska ges en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.
Reformen påbörjades för snart sex år sedan när parterna i november 2017 kom överens om att de ville se ett införande av etableringsjobb. Sedan dess har januariavtalet och regeringsskifte kommit i vägen, men i december 2022 nådde parterna en överenskommelse och sedan dess har bollen legat hos regeringen.
Klartecken från regeringen
I höstbudgeten öronmärks 2,4 miljarder kronor de kommande tre åren för etableringsjobben, rapporterar Dagens Nyheter. För 2024 avsätts 260 miljoner kronor, en summa som successivt höjs till 1,4 miljarder 2026.
Att det tagit nästan ett år att få reformen på plats beror enligt arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) på att parternas ändringar i avtalet även krävde ändringar i de förordningar som den förra regeringen hade förberett.
– Arbetsmarknadens parter har varit noga med att det är deras deal som gäller och det är också något som garanterar kvaliteten i det här, säger Johan Pehrson till DN.
Enligt Pehrson är det som återstår nu att fack och arbetsgivare tecknar avtal inom respektive bransch.
– När det är på plats så kör vi.
Löser inte långtidsarbetslösheten
LO-ekonomen Torbjörn Hållö är positiv till beskedet.
– Man får ju förutsätta att regeringen har accepterat parternas överenskommelse i alla dess delar. Har man gjort det så är det jättebra. Men det som jag har sett är att man har avsatt resurser för det, så det är viktigt att regeringen inte vill ändra något i parternas överenskommelse, säger han till Altinget.
Han räknar med att satsningen kan sjösättas nästa år. För Torbjörn Hållö är förhoppningen att etableringsjobben främst ska komma åt långtidsarbetslösheten.
– Detta är as good as it gets. Det är en viktig pusselbit, men det är inte så att detta löser hela problemet, det kommer behöva kombineras med flera andra insatser. Men från ett partsperspektiv är detta det som vi kan erbjuda.
Inom vilka branscher kommer etableringsjobben främst vara aktuella?
– Min bild är att det här kommer vara en insats som kommer passa bra inom vissa branscher och för andra branscher kommer det inte vara lika intressant. Det finns stora förhoppningar om att man inom industrin kommer kunna använda sig av detta, säger Torbjörn Hållö och fortsätter:
– Det finns många branscher som redan i dag tar ett stort ansvar här. Vår förhoppning är att industrin kommer kunna ta ett större ansvar för att slussa in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.
Svenskt Näringsliv: Viktig pusselbit
Enligt Svenskt Näringslivs mätningar finns ett stort intresse från arbetsgivares håll att anställa etableringsjobbare. 68 procent av företagen kan tänka sig att använda sig av etableringsjobb och tre av tio tror sig använda sig av det i stor utsträckning.
– Kostnaden för utanförskapet är stor och om vi kan få fler människor som står långt från arbetsmarknaden att få in en fot så är det en win-win-situation, säger vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande.
{{toplink}}
Budgetpengar ska öka takten kring digital infrastruktur
”Havet har gjort oss till de vi är” – nu öppnar Altinget en ny nisch om det maritima Danmark
