Budgetpengar ska öka takten kring digital infrastruktur
341 miljoner kronor under tre år ska säkerställa en digital infrastruktur i vården. ”Vi ska skapa en ordning där de olika journalsystemen ska kunna prata med varandra”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget.
Under Sveriges Kommuner och Regioners kongress 2019 antogs en motion om att ha en Sverigeförhandling kring en digital infrastruktur för att göra det möjligt för journalsystem och andra system att kommunicera, utan att samtliga regioner för den sakens skull behöver ha exakt samma program.{{toplink}}
Någon Sverigeförhandling blev det aldrig, men den förra regeringen tillsatte flera olika utredningar. I april 2024 ska utredningen om hälsodata som nationellt intresse lämna sina lagförslag om interoperabilitet.
– Den kommer att vara en nyckelutredning i det här sammanhanget. Det handlar både om rättsliga, organisatoriska och tekniska förutsättningar för interoperabilitet, säger Jakob Forssmed.
På EU-nivå pågår också förhandlingarna om det europeiska hälsodatadirektivet, EHDS, och där har E-hälsomyndigheten tidigare pekat på att Sverige behöver en nationell infrastruktur på plats för att det ska vara möjligt att genomföra direktivet.
– Nu är inte EHDS färdigförhandlat, men om inte Sverige klarar av att dela olika vårddata mellan olika vårdgivare inom landet, då kommer vi inte att klara av att dela data i det europeiska hälsodataområdet. Kraven på Sverige kommer att öka i det avseendet, säger Jakob Forssmed.
I den kommande höstbudgeten avsätter regeringen 341 miljoner kronor under tre år för att skapa en mer enhetlig struktur, med ett ökat statligt ansvar, vilket också är en del av Tidöavtalet, och arbetet är till viss del redan i gång. I juni fick E-hälsomyndigheten bland annat i uppdrag att ta fram en färdplan för genomförandet av en nationell infrastruktur. En första delredovisning med preliminära kostnadsberäkningar ska lämnas till regeringen i slutet av september.
– Vi vet en del. Vi behöver skapa interoperabilitet. Vi har också långtgående planer på en intygstjänst. Det ska också finansieras av de här pengarna.
Om vi tittar tre år framåt, hur långt har vi kommit då?
– Det återstå onekligen att se, men min målbild är väldigt klar. Vi måste komma till ett läge där patienternas hälsodata finns tillgänglig när den ska vara där. Oavsett kommunal hälso- och sjukvård, oavsett primärvård eller specialistvård så ska datan finnas tillgänglig.