Nordisk skepsis kring att dela hälsodata

Det räcker inte med politisk vilja om nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest integrerade hälsoregion om sex år ska bli verklighet. ”Det behövs pengar”, säger Ola Gaute Aas Askheim från analysföretaget Opinion till Altinget.

GÖTEBORG. 2019 enades de nordiska samarbetsministrarna, däribland Nordenminister Jessika Roswall (M), om en ny vision för Nordiska ministerrådet. Den innebär att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. 

För hälsoområdet handlar det bland annat om stärkt hälsoberedskap och att kunna dela hälsodata över landsgränserna.{{toplink}}

Men enligt den nordiska e-hälsobarometern som presenterades under e-hälsokonferensen Vitalis i Göteborg finns det ett antal utmaningar kvar, inte minst när det handlar om att övertyga invånarna.

– Det måste finnas en politisk vilja, och den har vi dokumenterat att den finns. Sedan behövs det tekniska lösningar och acceptans hos användarna, säger Ola Gaute Aas Askheim under presentationen.

Opinion har bland annat frågat hur respondenterna ser på olika orosmoment med ökad digitalisering i vården. Sex orosmoment användes.

  • Att specialistterminologin inte kommer att förstås av patienterna
  • Elektroniska patientjournaler och elektronisk kommunikation kommer att ersätta den personliga kontakten.
  • Det blir så komplicerat att använda att patienten inte kan göra det.
  • Att vårdpersonalen kan läsa journalerna beroende på vad de arbetar med någonstans.
  • Att allmänheten inte får tillräcklig information från myndigheterna om digitaliseringen.

Svaren användes sedan för att få fram ett orosindex, där snittvärdet var 350. Indexen var också ganska samstämmiga i de nordiska länderna, med en något lägre oro i Norge (309) och högre i Finland (399), med Sverige och Danmark däremellan. Samtidigt är också norrmännen generellt mer nöjda med hälso- och sjukvården. 74 procent svarade att de var mycket eller ganska nöjda, medan motsvarande siffra i Sverige landade på 54 procent. 

Enkäten innehåller också några scenarier att ta ställning till. När det handlar om att kunna hämta ut receptbelagd medicin som skrivits ut av en läkare i ett annat nordiskt land och att dela journaler mellan sjukhus i en nödsituation är svaren övervägande positiva, men i betydligt mindre grad när det handlar om att kunna dela hälsodata för forskning.

Ola Gaute Aas Askheim pekar ut fyra faktorer som krävs för att ny teknik ska accepteras. Den ska vara snabb, enkel, billig och rolig, det vill säga ge omedelbar feedback. Han tar Swish och Blocket som exempel på tjänster som uppfyller kraven.

Finns det politiska styrmedel för att komma till motsvarande hälsotjänster?

– Det behövs budgetpengar, och så måste det etableras konkreta mål. Om man inte har konkreta mål, så blir ambitionen en flummig idé långt fram som det nästa är omöjligt att utveckla en strategi för att nå. Det är kanske något vi saknar från politikerna, viljan att binda sig till konkreta, kvantifierbara mål, säger han till Altinget efter presentationen.

Vilken betydelse de europeiska hälsodataområdets regelverk kommer att få för den nordiska visionen vill han inte uttala sig om, men säger att nyckelordet är förtroende.

– Vi måste ha tillit till att det här sköts på ett bra sätt.

Vad kan man göra från politiskt håll?

– Ställa hårda krav på säkerhet.

Forrige artikel von der Leyen vill ha en EU-myndighet mot desinformation von der Leyen vill ha en EU-myndighet mot desinformation Næste artikel Skogsstyrelsen förbereder för nedskärningar Skogsstyrelsen förbereder för nedskärningar
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.